Fröken Fräulein

Det brukar kloka vuxna alltid säga. Oftast mammor samtidigt som de flätar ens hår alldeles för hårt eller sliter med hårborsten för att reda ut en tova. Men det stämmer ju faktiskt. Till exempel kan det göra jävligt ont att pierca sig. Men i de flesta fall blir det fint. (Nu vet jag att det finns väldigt många som inte håller med mig, men det struntar jag i). Det gör i alla fall hundra gånger mer ont att ta hål i öronen med en sån där håltagningspistol än att pierca sig, bara så ni vet. Idag tänkte jag vara lite fin så jag plockade ut en klänning ur garderoben för att stryka den. Vilket jag inte borde ha gjort med tanke på att klockan var ungefär sju på morgonen och jag var mer sovande än vaken. Jag brände mig på strykjärnet. TVÅ GÅNGER! Ajajaj. Precis när mitt gamla strykjärns-brännmärke på vänster underarm (som jag åsamkade mig själv i januari 2005) bleknat bort skaffar jag två nya på höger handled. Smart! Det borde finnas ett skyddshölje på själva kanten på strykjärn så att den inte blev varm. Eller så borde det stå i säkerhetsföreskrifterna att man inte ska stryka innan en viss tid på dagen.


  Dagens outfit: Brännmärke, nr 1,  från strykjärn, klänning från H&M


   Brännmärke nr 2


Okej, det kan ju verka lite märkligt att ta kort på sina skador. Men det är en del i min bearbetningsprocess.