Fröken Fräulein

Jag har väl aldrig egentligen trott att jag ska bli hemmafru, och har definitivt inga planer på det heller. För det första ligger det så väldigt långt fram i tiden känns det som. Och för det andra skulle jag förmodligen inte vara så lämplig i den rollen heller. Jag kan varken sy eller mangla eller stryka särskilt bra. Tvätta kan jag som tur är (och har väldigt bestämda åsikter om hur det ska göras också för den delen) och diska. Och laga mat. Och baka om det behövs. Men det ska erkännas att jag nog är allt annat än händig och smidig. Förutom att krossa olivburkar med flit och bränna mig på strykjärn verkar min specialitet nämligen vara att förstöra köksredskap i plast. Jag är expert på att lägga eller ställa dem för nära något varmt vilket hittills har resulterat i ett stort hål i en plastbunke som stod för nära ett våffeljärn (jag förstod inte först hur våffelsmeten plötsligt kunde rinna ut ur bunken när den var halvfull), en lätt deformerad skärbräda som jag lade på en platta (det kan vara jobbigt med små kök) samt ett flertal fula märken i diverse stekspadar och slevar som jag lämnat i stekpannor och annat. Jag tror tillochmed att jag har lagt en plastpåse på en varm platta en gång. Väldigt smart. Idag lämnade jag en plastsmörkniv i en stekpanna med solrosfrön. Inte så begåvat för nu sitter det fast en bit smält plast mitt i stekpannan. Tur att solrosfröna inte tog någon skada. Och tur att man som kvinna i dagens samhälle kan satsa på sin karriär istället för att pyssla omkring hemma. Eller hur Vera?