Fasching

Idag är det Fasching i Tyskland. Eller fettisdag som det heter i Sverige. Medan vi svenskar nöjer oss med att äta en semla eller två så jobbar tyskarna halvdag, klär ut sig, firar och äter "Krapfen", ett sorts bakverk som ser ut som en donut och är fylld med sylt och pudrad med florsocker. Kallas även Berliner eller Pfannkuchen eller något annat beroende på var i Tyskland man befinner sig. Allt det här har jag lärt mig idag på jobbet. Var där klockan nio, skrev på min text om utbildning i Sverige en stund. Klockan tio var det dags att gå till matsalen och äta weisswurst (jag åt givetvis inte denna delikatess och har sällan varit så glad över att jag inte äter kött), brezel och krapfen. Och dricka öl om man ville det. På arbetstid. Välkommen till Bayern! Ungefär halv tolv hade vi ätit färdigt och klockan tolv fick man gå hem. Väldigt produktiv dag med andra ord. Jag gick till Edeka och handlade ingredienser till semlor. Det var inte så lätt. För det första fanns det ingen kardemumma någonstans i hela butiken, den var helt slut. Sedan fanns det ingen mandelmassa heller såklart men efter några minuters letande hittade jag marsipan. Det funkar nog. Resten av dagen har jag inte gjort så mycket vettigt alls förutom att baka ungefär 20 små semmelbullar som i detta nu svalnar i vårt minikök. Imorgon börjar fastan för den som tror på sådana traditioner. Det gör man här i Bayern så nu får man klara sig utan alkohol, kött och sötsaker fram till påsk om jag har förstått det hela rätt. Låter ju inte så party tycker jag. Och jag undrar om den här traditionen finns i Berlin också? Jag ser redan nu så många skillnader mellan den mångkulturella, lite trashiga storstaden och München som känns lite som kusinen från landet ibland. Men jag gillar båda! Dagens roligaste är förresten nyheten att den svenska kronprinsessan äntligen får gifta sig med sin Daniel nått ända hit och sänds i tysk tv. Det är inte varje dag man hör prinsessan Victoria prata svenska i tysk tv med fördröjd tysk dubbning. Inte okända små svenska tanter heller. Undrar om de vet att de kan ses inte bara av svenska folket utan även av hela Tyskland? 15 minutes of fame, eller hur var det nu igen?

This past week

NU ska jag skriva lite om vad jag gjort den senaste veckan. Förra veckan befann jag mig fortfarande i Berlin och gjorde lite tentor och annat. Bar två tunga kartonger till posten för att skicka dem med DHL och hade träningsvärk i tre dagar efteråt. Dags att börja träna kanske? På onsdagkvällen var jag och Malin ute med Nils och Sofia i Kreuzberg och drack cocktails för att fira tentaresultatet jag skrivit om tidigare. Och för att hinna träffa svenskgänget innan jag åkte till München. Jag insåg att jag har missat ett jättefint område i Berlin trots att jag bott där sedan i oktober. Dumt av mig. Drinkarna var goda, och starka. Jag blev snurrig. Gick ändå upp rätt tidigt på torsdagen för att städa hela lägenheten. Höll på att dö så tråkigt var det! Och smutsigt. Känns ju lagom roligt att man städar efter alla andra som har bott i lägenheten de senaste tio åren. På fredagen var det dags för besiktning och jag hade visst glömt att sopa bakom sängen. Ooops! Släpade ungefär femtio kilo bagage till spårvagnen, sedan till S-bahn för att ta mig till Alexanderplatz. Där alla bagageförvaringsskåp var antingen fulla eller trasiga. Jag som skulle träffa Malin och fika fick istället ta mig till Hauptbahnhof och stuvade in allt bagage i skåpen där. Fikade med Malin på stationen och fick hjälp ombord på tåget. Tack Malin! Slumrade och lyssnade på musik hela vägen till München. Var framme strax innan nio och lyckades ta mig med S-bahn hela vägen till Harras där vi bor. Det var världens vinterväder och jag insåg att jag kanske hade gjort ett misstag när jag skickade vinterkappa, mössa, halsduk, lovikkavantar och stickad tröja till Sverige. Min nya Mitbewohnerin Vera mötte mig på stationen och hade lagat mat och allt! Lyx!

Första helgen i München tillbringades i Schwabing (the place to be i den här staden enligt säkra källor) och inne i stan. Promenerade runt i kylan, fikade och kikade i små fina affärer. Kollade även upp hur jag skulle åka till praktiken på måndagen och blev ännu mer nervös! Och sedan höll jag på att dö av nervositet på måndagen såklart. Synd att min första dag på praktiken började med att portvakten skickade mig till fel rum så att jag stod och väntade på fel ställe tills jag gick tillbaka till ingången, fick rätt rumsnummer och kom för sent. Idiooot! Fick hälsa på hundra olika personer kändes det som, och fick ett eget litet kontor. Mina uppgifter första dagen var att läsa en massa information om olika projekt och börja skriva på en text om yrkesutbildning i Sverige. Tisdagen gjorde jag samma sak. Och igår, fast igår fick jag vara med på ett möte och kopiera papper också. Igår spenderade jag dessutom en massa pengar på en second hand-affär, på middag ute och på bio. "Effi Briest" var precis så bra som jag hade hoppats på. Och precis lagom finkulturell. Idag har jag varit med på ett planeringsmöte i Nürnberg hela dagen med en kvinna som arbetar på avdelningen för ideellt arbete. Riktigt intressant! Och intensivt! Är helt slut i huvudet nu, som jag har varit resten av veckan. Men jag trivs! Bra va? Nu: Middag, tvätt och Germanys Next Top Model. Imorgon: Freeedag!

Lite trött bara

Jag lovar att jag ska skriva ett långt inlägg här snart och berätta allt om München och praktiken. Just nu är jag bara så väldigt trött. Men vi bor fint och jag har det bra på praktiken. Ifall någon undrade. Det är dessutom en halv meter snö eller så här, så det här med att det skulle vara vår (eller antydan till vår i alla fall) i södra Tyskland verkar ju inte stämma så jättebra. Men jag klagar inte! Kanske bara tycker att det var en dum idé att skicka vinterjackan och tumvantarna hem till Sverige redan nu...

Hilfeee

Imorgon börjar min praktik. Det är väldigt overkligt. Jag börjar bli väldigt nervös. Ska jag verkligen "jobba" heltid på Bayerisches Staatsministerium für Arbeit und Sozialordnung till slutet av maj? Ja, tydligen ska jag det. Mamma hjälp! Vad ska jag ha på mig imorgon? Tänk om alla pratar med bayersk dialekt och jag inte förstår något? Tror ni att jag kommer att sova bra inatt? Det tror inte jag.

Saker jag inte kommer att sakna med Berlin, del 3

Jag är i München nu. Det känns lite overkligt fortfarande men väldigt bra. Det snöar här och lägenheten är jättefin och vi bor 4 stationer från Hauptbahnhof. Lite skillnad mot Berlin alltså. En av de bästa sakerna med att bo här är ju att jag inte längre bor i ett påtvingat WG utan med Vera! Sedan oktober har jag bott i en lägenhet med tre rum, först med en kinesiska och kulturkrocken var ett faktum. Sedan flyttade en tyska in, och hon bor kvar. Och hon är underlig. Pratar i telefon med sina föräldrar till två på natten och skriker saker om att hon inte vill plugga "på det jävla Humboldtuniversitetet längre". Stabilt. Sedan flyttade kinesiskan ut och en annan tyska flyttade in. Men hon är i alla fall normal och trevlig och hjälpte mig att bära ner alla väskor för trapporna igår när jag åkte. Men jag tycker fortfarande inte att det är en bra idé att para ihop folk i ett WG sådär. Jag bor gärna i kollektiv, men det ska vara frivilligt och jag vill gärna välja vem jag bor med. Tack så mycket.

Bye Bye Berlin

Klockan 14.58 går tåget från Berlin Hauptbahnhof. Ikväll är jag i München. Hej då Berlin! Det var trevligt att få lära känna dig lite bättre. Jag kommer nog tillbaka snart, bara så du vet. Jag gillar dig verkligen Berlin. Jag tror det var kärlek vid första ögonkastet. Eller vad säger du?


Saker jag inte kommer att sakna med Berlin, del 2

På andra plats på listan över saker jag inte kommer sakna kommer duschen i lägenheten där jag bor. Den är det mest opålitliga jag varit med om. Man måste blanda vattentemperaturen själv med två kranar och då är det ju som upplagt för överraskningar. Ibland när man som bäst håller på och sköljer ur schampot ur håret så blir vattnet jättehett på två sekunder och man måste vara snabb för att inte bränna sig. Ibland är det tvärtom, då blir det isande kallt istället och man kippar efter andan en stund innan temperaturen blir normal igen. I bästa fall. Ibland blir vattnet inte lagom varmt igen av sig själv utan man måste stå och skruva fram och tillbaka ett tag. Gärna med tvållödder i ögonen. Jag misstänker att vattnet i duschen påverkas väldigt mycket av vad övriga i lägenheten/huset gör med vattnet för tillfället. Om någon till exempel tar ett glas vatten i köket så blir det asvarmt direkt. Om någon diskar samtidigt får man skruva upp varmvattnet på max för att inte behöva få köldskador. Det innebär sannerligen lite spänning i vardagen att duscha här. Lite väl mycket spänning skulle jag vilja säga.

Hurra!

Idag var sista dagen i skolan här i Berlin. Nu är utbytesterminen definitivt jätteslut. Idag hade vi två tentor, båda var muntliga. På den första fick jag 1,7. På den andra fick jag och Malin 1,0. Ett komma noll! Det är det högsta betyget man kan få! Vi är bäääst! Eller kanske inte, men vi är väldigt nöjda i alla fall. Därför ska vi ut ikväll och dricka en cocktail eller två för att fira detta. Imorgon ska jag flyttstäda och packa, men det orkar jag inte tänka på just nu. På fredag åker jag. Det är galet.

Good days, bad days

Idag är en sådan där dag då jag helst av allt bara vill krypa ner under ett täcke och sova. Har sovit jättedåligt inatt, antagligen eftersom jag hade tenta imorse. Tentan vill jag inte ens prata om. Den var hemsk. Jag skrev lite skräp som jag knappt kommer ihåg men det gör detsamma. Efter tentan gick vi till tyskalektionen en sväng. Där fick jag i alla fall dagens glädjande besked - jag fick betyget 1.3 på tentan och på tyskkursen! Hurra! Sedan har vi varit och vinkat av Simon och Jasper vid tåget på Ostbahnhof, de är på väg hem till Belgien nu. Det känns helt galet att vår termin här är slut nu. Jag förstår inte hur så många månader kan gå så vansinnigt fort? När jag kom hem läste jag besiktningsprotokollet (det har varit någon här idag och kollat av rummet) och fick veta att jag måste måla lite på dörren. Eller bredvid dörren, är inte helt säker på vad som menas. Men det sög ju hur som helst. Som att lite vit färg skulle kunna göra det här rummet bättre dessutom. Haha! Ja, nu borde jag egentligen plugga till onsdagens två tentor. Några ska ut ikväll men jag kommer nog stanna hemma och roa mig med att läsa om förvaltning och politik. Och sooova.

Någon gång ska vara den första

Idag ska jag köra på en tenta för första gången i mitt liv. (Har nog fått IG på ett matteprov en gång när jag tänker efter men det räknas inte riktigt). Det kan bli en intressant upplevelse det här! Medan resten av gänget är mer eller mindre övertygade om att det kommer gå bra så är jag fullkomligt övertygad om att det kommer gå åt skogen. Har definitivt inte pluggat tillräckligt och jag förstår inte, hur mycket jag än försöker. Jag får väl inse mina begränsningar kanske, att plugga juridik på tyska är väl inte det smartaste valet jag gjort i mitt liv. Heh.

Hjälp sökes!

Jag skulle behöva en assistent, eller någon sorts hjälpreda. Någon som kan tvätta, städa, packa, gå till posten och skicka ett paket, handla mat och sånt. Då skulle jag kunna plugga lite mer effektivt. Nu har jag så mycket att göra så jag tror jag blir knäpp snart. Och när jag är klar här i Berlin åker jag direkt till München och en praktikplats, en c-uppsats och tre inlämningsuppgifter. Lovely! Fast jag längtar till München ändå.


Korvens förlovade land

Jag skulle antagligen kunna skriva en bok om Tyskland och dess matkultur men nu får det räcka med ett blogginlägg. Landet jag valt att flytta till för några månader är som bekant korvens förlovade land. Här finns korv i alla former, smaker och färger. Och den säljs överallt. På varenda tågperrong, i vartenda gathörn, på vartenda torg kan man köpa korv. Det är dessutom den enda maträtt som alltid finns på menyn i vår skolmensa. Berliner Currywurst. Ser vansinnigt oaptligt ut. Och det skulle jag tycka även om jag åt kött, jag lovar! Något annat som man kan köpa nästan överallt här är Döner, alltså kebab. Det är oftast billigt, det är oftast fräscht och det finns oftast ett vegetariskt alternativ. Som om det inte var nog med korvgubbar och kebabhak överallt så finns det dessutom små bagerier överallt. Och de säljer allt från frallor till croissanter som är fyllda med nougat och doppade i socker, typ. Tyskar måste verkligen vara svaga för bakverk och bröd för jag har aldrig sett så många försäljningsställen för bakverk som går att äta medans man är på språng. I övrigt handlar väl tysk matkultur mest om sauerkraut, knödel av olika slag och olika stabbiga grytor. Som äts med korv, får man förmoda. Överallt denna korv! Till exempel har en av mina flatmates idag tillagat "Kartoffelsuppe mit Cocktailwürstchen und Schweinefleisch", det vill säga potatissoppa med prinskorvar och fläskkött. Undrar hur man tänkte när man komponerade den maträtten och började sälja den på konservburk? "Hmm vi gör en soppa, och så har vi lite fläsk i för det är ju gott...men det saknas liksom något...nu vet jag!...vi har i prinskorvar också". Vilken mardröm. Som tur är så finns det ett sjukt stort utbud av vegetariskt här. Varenda restaurang har en rubrik på menyn för vegetariska rätter, eller så är hela restaurangen helt vegetarisk. I Sverige har man tur om det finns ett vegetariskt alternativ på menyn överhuvudtaget, annars får man fråga efter det. Som svensk är det inte heller så besvärligt att bo i Tyskland. Det finns havregryn (om än i väldigt små påsar så jag tror inte att havregrynsgröt är det vanligaste frukostalternativet här), det finns bröd som inte är vitt, och det finns kardemumma om man letar ordentligt. Och kanske bäst av allt - det finns Wasa-knäckebröd i mataffären! Alla sorter! Man behöver alltså inte åka till IKEA för att överleva. Och, hur smakar då Wasas knäckebröd? Natürlich schwedisch.

Skilda världar

Jag har ju helt glömt att skriva en sak! Medans jag bor på typ 10 kvadrat i en stadsdel som knappt ligger i stan och pluggar lite sporadiskt och hänger på mysiga små cocktailbarer i den tyska huvudstaden så har en av mina vänner hemma i den svenska huvudstaden gått och blivit förälder, bara sådär. Eller ja, jag har ju vetat sedan i juni att det skulle komma en liten bebis men nu är hon här! Och Elin är mamma. Och hennes pojkvän pappa såklart. Förstår ni hur galet det här är? Eller, framför allt är det ju helt fantastiskt! Jag tror att jag kanske inte kommer att förstå det på riktigt förrän jag får se den lilla tjejen på riktigt. Jag tycker det är väldigt intressant hur olika liv man lever. Jag känner mig ungefär 10 år yngre än Elin just nu. Och det här med barn känns väldigt läskigt och främmande i min värld. I någon annans värld kanske det är skrämmande att lämna allt i Sverige och flytta till Berlin för att plugga politik och förvaltning, vad vet jag? Jag vet bara att jag också kommer att bli vuxnare någon gång. Om man nu måste vara så himla vuxen för att skaffa barn? Man ska nog helst bara vara sig själv. Så det är ju väldigt bra att alla är sig själva och gör olika saker. Alla kan faktiskt inte dra till Tyskland bara sådär och slösa bort studiebidraget på loppmarknader och barer, hur skulle det se ut?

Saker jag inte kommer att sakna med Berlin, del 1

Jag åker ju till München nästa fredag. Eller åker och åker, flyttar är nog rätt ord när jag ska bo där till slutet på maj. Ska bli hur roligt som helst! Men jag vet att jag kommer sakna Berlin också. Berlin har något speciellt, man behöver inte ens bo här i en termin för att märka det, det räcker med att vara här i tre dagar eller så. Tycker jag, alltså. Men sedan finns det ju vissa saker jag inte kommer att sakna så mycket. Tänkte ta upp dem här, så kan jag ju titta på den listan om jag skulle tycka att jag saknar Berlin för mycket.

Saker jag inte kommer att sakna med Berlin

1) Internetuppkopplingen. Säg ordet "Hotzone" till en utbytesstudent i Berlin och han eller hon får något hatiskt i blicken. Det är inte jättedyrt, men det fungerar jättedåligt. För de allra flesta verkar det som. Idag fungerar det så dåligt att jag vill lägga mig ner och dö lite, alternativt slänga datorn i väggen. Det sistnämnda verkar väldigt dumt dock. Kanske att jag är aningens internetberoende, men vem är inte det år 2009?

Idag har vi inte haft några föreläsningar och jag har varit hemma och pluggat. Är precis lika roligt som det låter. I måndags hade vi tenta i tyska, jag tror det gick ganska bra. Jag hoppas det gick ganska bra. Efter tentan åt vi på Pizza Dach, jag köpte en tågbiljett till München för 117 Euro och vi drack kaffe på Starbucks. Precis så överskattat som jag hade trott. Sedan försökte jag hitta ett par skor. Det gick inte så bra eftersom Bianco Footwear och Vagabond, som är de enda skoaffärerna man känner till namnet på här, och som har snyggast skor bara har 35:or och 36:or kvar av alla skor som är på rea. Himla synd för mig att jag har storlek 39. Igår hade vi föreläsning i Europarätt igen. Jag blir mer och mer övertygad för varje dag om att den tentan kommer gå åt skogen. Tackar mig själv för att jag aldrig fått för mig att plugga juridik. Det måste vara bland det svåraste man kan göra! Är det därför man måste ha 19.0 i snitt för att komma in på den utbildningen? På eftermiddagen var jag hemma och pysslade med min andra blogg (den för Växjö Uni alltså) och en rapport om utbytesterminen. På kvällen hade vi lite "avskedsmiddag" så jag, Malin, Simon, Jasper, Nathalie, Marta och Alexander åt på indisk restaurang, sedan gick gruppen, minus Nathalie och Marta men plus Jakub, till Lurette Cocktailbar och drack öl/cocktails. Var dock hemma strax efter halv ett för att orka plugga idag. Hade det varit i början av terminen hade jag säkert varit hemma vid sju eller något...Resten av veckan ser planerna ut såhär: Plugga, plugga, plugga, plugga, förhoppningsvis träffa Nils och Sofia, plugga, plugga, plugga, kanske kanske baka semlor, plugga, plugga, plugga. Kul va?

Note to self: Tvätta inte på söndagar

Alla som bor i lägenhet vet att det här med tvättstugor och tvättider är en hel vetenskap i sig. Dessutom verkar det vara en av de vanligaste orsakerna till grannosämja, i alla fall om man kollar på www.argalappen.se, en sida helt tillägnad arga lappar och meddelanden. Hur som helst, jag har bott på några olika ställen med olika rutiner för tvättstugan. När jag bodde på Fridhemsplan låg tvättstugan uppe på den skitläskiga vinden. Det var ganska lätt att få tvättid dock, eftersom det fanns två tvättrum med två maskiner i varje. Detta gjorde tvättandet ganska smidigt. I Växjö hade vi en elektronisk tavla med bokning av tvättider. Fördelen med den var att man inte kunde sno någon annans tvättid. Nackdelen var att vi var 4 hus som delade på en tvättstuga så det gällde att ha lite framförhållning och planera ungefär två veckor innan att "om två veckor behöver jag nog tvätta". När jag bodde hos Johan i Blackeberg låg tvättstugan i ett separat hus en bit bort. Det var jobbigt när det regnade. Som tur var bodde vi bara där en sommar så vi slapp snö och sånt i alla fall. Där Johan bor nu, i Karlshamn, är det katastrof. Man måste boka tvättid typ en månad i förväg och alla tvättider är på sju timmar så man måste tvätta allt man äger och har på en gång. Inga nätta två- eller tretimmarspass här inte. Dessutom är tvättstugan från 1800 kallt och ligger i en sjukt lång, mörk och läskig korridor i källaren. Hu! Här i Berlin där jag bor nu finns det inte ens något bokningssystem. Spännande va? Konstigt nog så har jag alltid lyckats få tag på en tvättmaskin ändå, och då finns det ändå bara 4 stycken. Nu är tyvärr en av de nyare, bra maskinerna trasig så vi har bara två gamla och en ny att tvätta i. Och idag när jag gick ner var det kaos. Två maskiner var färdiga men fortfarande fulla med tvätt. En maskin hade varit färdig för en stund sen för all tvätt som hade legat i den låg ovanpå. Blöt, skrynklig. Och någon hade lagt i en ny maskin. Gör man så? Jag hade seriöst aldrig vågat ta ur någon annans tvätt sådär, särskilt inte när man inte har en bokad tvättid att hänvisa till. Så när jag kom ner med min tvätt och såg att alla maskiner var upptagna gick jag upp till mig igen. Jag får tvätta imorgon istället. Anarki i tvättstugan får någon annan syssla med...


RSS 2.0