Fröken Fräulein

Kom på en rolig sak! Vera skickade ett mail till mig i fredags med den här artikeln. Tyvärr är den på tyska så alla som läser den här bloggen kanske inte kan läsa den men den handlar om Växjö och studentlivet där. Beskrivet i väldigt positiva ordalag, kanske ska tilläggas. Ibland är det knappt så man känner igen sig. Är Växjö verkligen sådär idylliskt? Kanske inte en måndagmorgon när man sitter på föreläsning i "demokratin och dess utmaningar" men annars är ju Växjö en rätt trevlig plats att bo på.
Andra, mindre roliga saker som har hänt den senaste veckan:
- Vi missade våffeldagen (men vi har å andra sidan inget våffeljärn)
- Vi missade Earth Hour (men vi källsorterar typ allt)
- Jag klarade inte tentan i europarätt (precis som väntat alltså)

Annars ska det bli fint väder och upp mot 20 grader i helgen! Och vi ska vara finkulturella och gå på fotoutställning imorgon som det ser ut. Yey!

I helgen var jag ju sjuk. Om man är kräksjuk en hel dag så tar det minst en dag till att bli frisk eftersom man måste testa om man kan äta igen. Igår var det måndag och konferens om FN-konventionen för funktionshindrades rättigheter. Där skulle vi jobba. Och jag gick till jobbet och kände mig frisk. Efter ett par timmar kände jag mig dock helt matt och svimfärdig, varm och kall om vartannat. Jag fick sitta ner i en timme och ta det lugnt och då mådde jag bättre men jag insåg att jag kanske inte var så frisk ändå. Kunde inte gå hem heller eftersom konferensen anordnades i Nürnberg vilket ligger ungefär två timmars bilresa från München. Det var ändå tur att jag åkte med igår för två av de andra praktikanterna var sjuka och hela organisationen av kassorna och utlämningen av namnskyltarna hängde på oss. Inte särskilt genomtänkt, och vi väldigt usla instruktioner så det blev sjukt stressigt och rörigt men det är en annan sak. Nu ska vi prata om plikttrogenhet. En av tjejerna som var sjuka igår, H, kom ändå till jobbet halv sju på morgonen för att meddela att hon var sjuk och inte kunde följa med, detta eftersom hon inte hade numret till någon av oss andra. Förstår inte hur hon orkade och det förstod inte arrangörerna som vi åkte till Nürnberg med heller, men de uppskattade att hon kom dit. Den andra tjejen som var sjuk (?), M, hade bara skickat ett sms till H och sagt "Jag kommer inte idag". Ingen orsak varför eller så. Till saken hör att hon redan i förra veckan blev helt hispig när hon fick veta att vi skulle stå i kassorna på konferensen och sedan bad att få H's nummer "ifall hon skulle bli sjuk eller så på måndag". Är det inte lite väl genomskinligt? Poängen här är att jag som inte alls var helt frisk åkte med och jobbade hela dagen, medan M stannade hemma, troligtvis för att hon inte vågade stå i en kassa och ta lite ansvar. Är jag överdrivet plikttrogen då? Idag är jag hemma och sjukanmäld eftersom jag kände mig rätt hängig imorse och inte hade lust att bli svimfärdig idag igen när vi skulle på besök på Oberbayerns regering. Sedan sov jag 4 timmar och nu känner jag mig inte alls särskilt sjuk. Men nästan lite skyldig eftersom jag förmodligen hade kunnat gå till praktiken ändå. Hur knäpp är jag? Jag är ju i princip aldrig sjuk. På mitt jobb som jag haft sedan 2004 har jag varit sjukanmäld sammanlagt 3 dagar tror jag. Och då hade jag också dåligt samvete, för att jag bara var förkyld. Det kanske är dags att börja ha en lite mer sund inställning till att sjukanmäla sig? Nu ska jag njuta av min sjukdag. Och försöka att inte ha så dåligt samvete...

Började dagen med att se den här videon och fick en väldig längtan efter Norrland, närmare bestämt Umeå. För mig är Umeå något avkopplande, lugnt, skönt, bekymmersfritt. Den staden är bra för mina stressade huvudstadsnerver och min hjärna som går på högvarv.
Nu har jag ju tjatat om att jag vill ha vår rätt länge men jag gillar snö också. Särskilt när det ser ut som i videon. Och snö i Norrland och snö i södra Tyskland är två helt olika saker. Faktiskt. Men om det nu ska bli vår, och kanske tillochmed sommar snart, så har jag förberett mig genom att köpa kanske världens finaste bikini. Märkligt nog så fanns det en överdel och ungefär 15 trosor kvar när jag köpte min. Är det ingen annan som vågar ha riktiga 50-talstrosor med hög midja eller? Det finns i alla fall hopp om att det blir vår på riktigt här snart för idag svettades jag i min vinterjacka.

Johan kom till München i tisdags kväll och stannar till tisdag eftermiddag så jag är upptagen med att visa honom min nya stad och allt man kan göra här. Återkommer i nästa vecka eller så.

Varför är Tyskland så vansinnigt efter ibland? Varför gör de reklam för kontokort på tunnelbanan här, som om det vore något nytt och jättehäftigt att kunna betala med kort? Varför säger alla här att man har ett kreditkort bara för att det är ett guldchip och präglade siffror på? Varför är kortläsarna lika stora som datorer? Varför kan man inte ha spotify i det här landet? Åh, dagens i-landsproblem!
Idag är det fredagen den 13:e, jag är ledig och har roat mig med att sova länge, äta frukost länge, städa badrummet, tvätta mina skor i tvättmaskinen, städa köket lite, städa mitt rum lite, skriva färdigt en jobbansökan och återupptäcka Myspace. Nu ska jag stryka. Och byta lakan. Spännande.

EDIT: Tack vare min allra finaste Johan har jag Spotify nu. OCH det funkar! Fast jag är i Tyskland! Hah!

Tyskland verkar gillar Sverige. Idag har jag sett hela tre bevis på detta:
- Det finns en Astrid Lindgren-Strasse i München
- Det finns en Olof Palme-Strasse i München
- Man lottar ut Pettsson och Findus-filmer på barnteve (fast de heter Pettersson & Findus här i Tyskland)

Veckan har varit bra so far. Nu har jag dessutom helg eftersom vi är lediga imorgon efter en mindre ändring i programmet. Idag har vi varit på hantverksmässan här i München och fått följa med de som arbetar med typ...eh..marknads- och produktövervakning och säkerhet...svårt att översätta fackuttryck till tyska. Men det var rätt så intressant trots att det mest handlade om skyddsutrustning för hantverkare och diverse maskiner. Efter att vi gått runt så i en och en halv timme fick vi dock välja vart vi ville gå och då valde vi mässhallen med design och formgivning vilket var riktigt häftigt med allt från piano- och gitarrbyggare till smyckestillverkning och superdesignade möbler. Extra roligt blev det eftersom vi gick runt med vår "handledare" för dagen som hade humor i stil med, "oj, bubbelpooler, har ni med er bikinis?" och "vadå herrbastu och dambastu, då är det väl inget roligt?". Vet inte om det ska klassas som på gränsen till gubbsjukt kanske men men. Efter besöket på mässan åkte jag hemåt, handlade mat och sitter nu och slöar bort kvällen framför datorn. Kanske inte det mest vettiga man kan göra med ledig tid men definitivt skönt efter 4 dagars hårt (eh?) arbete.

Jaha, så var det måndag igen. Och helgen har gått lika fort som helger alltid gör. Helgen inleddes med att vi bara behövde vara på praktiken i två timmar och lyssna på ett litet föredrag om Ministerrat. Sedan tog jag en sväng på stan och råkade handla två koftor på H&M. Det är tur för tyska H&M att jag finns så mycket som jag shoppar där, särskilt sedan jag kom till Bayern. Letade egentligen efter vårskor men hittade inga. Jag saknar Din Sko. Saknar även butiker som Monki och Weekday. Gick sedan till posten och skickade iväg ett brev till Sverige som vi redan försökt skicka men som kom tillbaka för att vi hade för lite porto?! Sedan var det meningen att jag skulle städa lägenheten men jag hann inte så långt innan Vera kom hem, och bara en liten stund senare hörde Stefan från Österrike av sig och meddelade att han var vid Harras om typ tio minuter. Hilfe! Lägenheten fick se ut som sju svåra år. Vi lagade mat och drack öl och sedan åkte vi in till stan och gick och drack ännu mer öl och underliga jordgubbs-shots på puben Barschwein. Vi var dock hemma i skaplig tid och somnade innan två. Vi tog sovmorgon på lördagen och åt färskt valnötsbröd till frukost. LYX! Sedan väntade vi in besök nummer två, Adrian som kom med tåget från Schweiz. Vi drack lite kaffe och pallrade oss sedan iväg till Schwabing trots det tråkiga snövädret. Vi åt lunch på Café Puck dit även besök nummer tre kom. Jag och Vera kände oss väldigt bakis och konstiga men vi piggnade som tur var till efter lite mat och vi orkade till och med gå och shoppa stövlar för 10 Euro paret på hemvägen! Billiga skor är min nya hobby! Efter en ganska snabb powernap, lite mat och ett snabbt byte från mjukisbyxor till prickig kjol var det dags för förfest. Efter några glas vin och tysk, svensk, österrikisk och schweizisk eurotechno var det dags att göra stan osäker. Vi var först givetvis tvungna att gå till Hofbräuhaus och dricka 1-litersöl. Där var det fullt med folk i lederhosen, och kiltar dagen till ära. Vi tog sedan en taxi med en helt galen chaufför till Paradiso, ett ställe som verkade väldigt populärt eftersom kön var väldigt lång. Eller kö och kö, det var en folksamling som stod huller om buller och ville komma in. Jag och Vera förespråkade det nordiska kösystemet med rep och staket...Efter en stund gav vi upp och gick till ett annat ställe som vi tror heter Café King. Det var litet och mysigt och varmt med elektronisk musik. Vi stannade kvar ett ganska långt tag och dansade oss svettiga och drack tequilashots. Det kan ha varit min idé att vi skulle dricka shots, är inte helt säker. Och jag dricker inte ens tequila, av ren princip. Jaja, vad gör man inte en lördagkväll i München. Klockan ett var jag och Vera helt slut av någon konstig anledning och tog med oss Stefan och åkte hem. I Berlin brukade vi vara inne på klubben klockan ett ungefär och jag gick oftast och lade mig runt sju på morgonen. När blev jag gammal?
Igår var det söndag och vi sov ganska länge. Jag, Vera och Adrian tog en lång promenad inne i stan och i Englischer Garten. Staden är jättefin men parken är nog finare på sommaren. Efter ett tag började det dessutom regna och bli väldigt kallt så vi åkte hemåt och gick förbi pizzerian innan vi lade oss i varsitt hörn av mitt rum och tittade på That 70's Show och åt. Sjukt att en pizza som är mindre än de i Sverige kostar 7,70 Euro. Och då är det bara champinjoner på?! Vi kommer bli fattiga om vi ska fortsätta med vår söndags-pizza-tradition. Men den är trevlig!
Helgen har varit sjukt bra och det låter som värsta jobbansökans-klyschan att säga att "jag älskar att lära känna nya människor" men det gör jag faktiskt. Det är ganska fantastiskt att man kan träffa lite folk som man aldrig mött någonsin förut i ungefär två dagar och sedan tycker man att det är jättetråkigt när de ska åka hem, som om man känt dem hur länge som helst. Jag säger verkligen inte att jag och Vera har tråkigt i München, men det är ju onekligen väldigt roligt att det kommer lite andra människor hit och livar upp vår tillvaro! Och nu ska vi ha besök varenda helg fram till påsk. Om en dryg vecka kommer mitt favoritbesök. Jag har inte träffat Johan på mer än två månader vilket är helt emot alla våra regler för distansförhållande så det ska bli väldigt fint att ha honom här. Hoppas han gillar München bättre än Berlin!

Idag är det internationella kvinnodagen. Det passade den bayerska socialministern på att påpeka när hon höll ett föredrag i ämnet människo- och kvinnohandel i torsdags. Vi praktikanter var där och lyssnade. Jag trodde att Bayern var supertraditionellt och konservativt på alla sätt och vis, vilket det säkert också är på många sätt men den kristdemokratiska socialministern verkar vara i en klass för sig. Förutom att hon är kvinna, relativt ung och trots detta minister är hon dessutom en väldigt bra talare. I sitt föredrag sade hon många bra saker, bland annat att hon var så vansinnigt trött på alla de män hon stött på i sitt arbete som advokat som varit av åsikten att "ja men hon hade ju en kort kjol på sig, då får hon skylla sig själv att hon blev våldtagen". Det absolut mest minnesvärda hon sa var dock något som borde vara rätt självklart. "Vi lever inte i ett jämställt samhälle. Vi kan säga att vårt samhälle är jämställt först när männen vill uppnå det som kvinnorna har, precis som kvinnorna nu vill uppnå samma löner och positioner som männen har". Lite kass översättning från tyska kanske, men det var i alla fall poängen. Och idag är det internationella kvinnodagen och då borde man tänka lite extra på just det här. Linneas blogg goes politisk.

Idag har varit en bra dag, trots ihållande regn. Först ett besök i Bayerischer Landtag som var lite sömnigt. Sedan tre timmars lunchpaus som jag tillbringade på Starbucks med en av de andra praktikanterna. Sedan mötte vi upp resten av gruppen igen och gick på ett föredrag om "Frauenhandel" alltså trafficking som var superintressant! Sedan fick vi gratis fika och sedan lyssnade vi lite till och sedan åkte vi hem. Jag gick till biblioteket som ligger 10 minuter från huset där vi bor men det var tyvärr inte mycket att hänga i julgranen. Trots detta är jag på väldigt bra humör. Kanske för att det är fredag imorgon? Kanske för att vi är schemalagda från 10 till 11.30 imorgon? Kanske för att jag och Vera får besök i helgen och förväntar oss fest och sightseeing? Jag tror det. Men jag tror också att det beror på att jag trivs så bra här just nu. Jag har börjat falla in i vardagsrutinerna i München och det känns bra. Jag har skrivit om det förut, lättnadskänslan man upplever när man finner sig till rätta i vardagen. Nu har jag bara ytterligare några byråkratiska krångligheter som hänger över mig innan jag kan slappna av på riktigt. Och den där c-uppsatsen förstås, men den låtsas vi inte om. Det är ju helg snart!

Såhär ser det ut i resten av lägenheten där jag och Vera bor:


Vårt lila-rosa badrum. Ja, det är prylar överallt...


Miniköket. Insåg nu att det ser väldigt rörigt ut på den här bilden men men...


I lägenheten finns det inget vardagsrum så vi förfestar i hallen! Party!

Jag tror inte att de här bilderna behöver någon närmare förklaring:


Mitt rum i Berlin


Mitt rum i München

Jag hatar måndagar normalt sett. Det är så sjukt ovärt när klockan ringer och man knappt har sovit eftersom man har pajat dygnsrytmen under helgen. Idag har dock varit en ovanligt bra måndag. Gick till praktiken aningens nervös eftersom idag var första dagen i "praktikgruppen" som jag ska ingå i fram till påsk. Men det kan nog bli hur bra som helst tror jag, skönt med lite yngre människor att hänga med. Efter jobbet hade jag ett missat samtal från ett sommarjobb jag har sökt. De vill ha mig på intervju och det känns väldigt roligt. Jag hoppas att det går att lösa det på något sätt eftersom jag befinner mig i Tyskland och inte södra Sverige för tillfället. Skulle vara skönt att slippa kundtjänsten i år...
Eftermiddagen har tillbringats i stan med Veras trevliga kompis Karsten och öl. Att dricka öl efter jobbet på en måndag kan ju seriöst bara hända i Tyskland. And I like it!

Skit också! Jag kom precis på att jag glömde kolla på DDR-nostalgiska barnprogrammet "Sandmann" klockan 18.50. Det går fortfarande på tv varje dag i Tyskland. Jag har något svagt minne av att jag nog har sett det här programmet som barn, för visst sändes det i Sverige också? Jag hade i alla fall själva sången på ett kassettband för barn, översatt till svenska. Jag och Vera blev nostalgiska igår när vi såg "Good Bye Lenin" och eftersom jag mindes att Malin hade sagt att programmet fortfarande sänds så letade vi igenom tv-tidningen. Och det stämde ju! Nu har vi något att sysselsätta oss med varje kväll, om än bara i 10 minuter.

Jaha, vart tog den här veckan vägen? Imorgon är det tydligen måndag igen och jag tycker inte att jag har gjort någonting alls. I onsdags kommer jag inte ens ihåg vad jag gjorde. Jag var på jobbet såklart men sen? Vi lagade mat och tittade på tv som vanligt förmodar jag. I torsdags var också en vanlig arbetsdag men det var lite segare att gå upp på morgonen eftersom Vera var ledig och hade sovmorgon. På kvällen kom Veras pappa till München och vi fick en leverans av finska delikatesser som karelska piroger och riktig lakrits. I fredags var det strejk i kollektivtrafiken här vilket innebar att alla tunnelbanor, spårvagnar och bussar var tagna ur trafik. Kul att man kan ta sig till min praktikplats med tunnelbana, spårvagn eller buss. Jag fick åka ersättningsbuss gånger två och det tog mig två timmar från dörr till dörr jämfört med den dryga halvtimme det tar i vanliga fall. Jättekul. Som tur var verkar ingen ha märkt att jag kom 50 minuter för sent. Heh. Jag hoppas att det inte kommer att vara strejk fler gånger under våren för jag höll på att bli galen av att vara ute i regn och blåst och vänta på bussar som var försenade, som inte dök upp, leta efter hållplatser som inte fanns och fråga människor som hade lika lite koll som jag. Har aldrig varit med om en så kaosartad fredagmorgon. Fredagen var dessutom en fruktansvärt seg dag på jobbet eftersom det inte fanns några uppgifter jag kunde sysselsätta mig med riktigt. Vera hörde av sig och undrade om jag ville följa med på bio på kvällen så dagen slutade betydligt bättre än den började i alla fall. Vi såg "der Vorleser" som vi, liksom "Effi Briest", läste på litteraturkursen för två år sedan. Filmen var bra men jag kan inte begripa varför den är engelsk? Hur kan det vara tillåtet att göra en engelsk film av en tysk roman och sedan låta tyska skådespelare prata engelska. Nej, gör om gör rätt säger jag. Efter filmen var klockan inte så mycket så vi gick vidare till Hofbräuhaus som vi numera har klassat som ett absolut måste för alla som kommer och hälsar på oss här. Det är en stor, stor ölhall med män i lederhosen och tyrolerhatt, servitriser i dirndl, levande musik av en bayersk blåsorkester och 1-litersöl. Och tyska specialiteter som knödel och sauerkraut för den som är hungrig. Fantastiskt! Efter en liter öl var jag och Vera rätt nöjda med kvällen och vi somnade innan tolv! Igår kom våren till München. Vi snackar sol och plusgrader och smältande snö. Äntligen! Är så trött på min vinterjacka så jag inte vet var jag ska ta vägen. Vi gjorde en dagsutflykt till Tutzing som ligger söder om München och är ett fint område med stora villor och damer i päls och dyra solglasögon. Vi satt i solen i t-shirt en lång stund med utsikt över snötäckta berg. Vem behöver Berlin när man kan bo på gångavstånd (ja, nästan i alla fall) från Alperna? Sedan åkte vi tillbaka ett par stationer med S-bahn och promenerade längs sjön innan vi satt på ett café och njöt ännu mer av solen. Dagen avrundades med att strosa omkring i Schwabing och äta middag på en bayersk restaurang. Tur att även södra Tyskland är så modernt att man kan få vegetarisk mat. Som om inte fredagens biobesök var finkulturellt nog så köpte vi böcker igår på en bokhandel/antikvariat som ska slå igen. Jag fick två böcker för fyra euro. Vet inte om de är bra men omslagen är fina och det är ju alltid något. Jag och Vera köpte billigt vin (som var i princip odrickbart visade det sig) och godis på pennymarkt och tittade på Good Bye Lenin som avslutning på lördagen. Jag höll på att somna redan klockan tio. Skärpning! Idag har jag en typisk slö hemmasöndag och sitter och pysslar med min c-uppsats. Kunde inte vara mer opepp på att skriva den. Vem vill skriva om politisk filosofi när det finns en hel stad att upptäcka liksom? Dessutom slutar explorer att fungera med jämna mellanrum, youtube har varit sjukt segt i flera timmar (och jag är vansinnigt trött på all musik jag har på datorn) och tvättmaskinen har jävlats med mig. Det är så meckigt att tvätta här för man måste komma ihåg att skruva på någon kran när man tvättar för att det överhuvudtaget ska komma in vatten i maskinen. Vi har dessutom en enorm vattenberedare i badrummet som låter med jämna mellanrum, dygnet runt. Existerar inte i Sverige tror jag. Där har jag aldrig sett att man har vattenberedaren så synligt. För att göra allting extra krångligt så måste man ha anti-kalkmedel i precis allt som har med vatten att göra i det här landet. Tvättmaskin, diskmaskin och strykjärn. Det bästa är antikalksprayen med instruktionen "spraya på det som ska avkalkas, torka av eller skölj med vatten". Okej, jag sprayar antikalkmedel på typ kranarna i badkaret. Och sköljer med vatten. Som det är jättemycket kalk i för annars skulle man ju inte använda antikalkmedel från första början. Väldigt intelligent. Jag är glad att det inte är så mycket kalk i vattnet i Sverige. För övrigt har vi en väldigt fullbokad vecka framför oss, detta förutom det faktum att mitt program med de andra praktikanterna börjar imorgon.
Såhär ser veckoplaneringen ut so far:
Måndag: Jobba såklart. Sedan ska jag eventuellt försöka hitta ett bibliotek. Vera ska försöka hitta en bank tror jag. Och så ska vi träffa hennes tyska kompis Karsten på kvällen som det ser ut.
Tisdag: Gå till Bürgeramt/Meldeamt/Bürgerbüro eller vad det nu kallas och anmäla oss som boende i München. Jag är fortfarande registrerad i Berlin på grund av diverse krångel och felaktiga besked så jag hoppas det löser sig nu. Hoppas även att vi slipper betala böter för att vi anmäler oss för sent.
Onsdag: Åh, ser redan fram emot onsdag! Vi ska på allvar gå på jakt efter dirndls så att vi har något fint att ta på oss när vi går ut och festar här. Eller, vi får väl se om vi köper något men vi ska definitivt prova i alla fall. Efter bara två veckor respektive en månad här är vi tydligen redan på god väg att integreras i den bayerska kulturen....
Torsdag: Torsdagkvällar=Germanys Next Top Model i vårt kollektiv. Det är sämre än den amerikanska varianten såklart men underhållande ändå.
Fredag: Dags för 1-litersöl på Hofbräuhaus igen förhoppningsvis! Med eller utan dirndls och flätor.
Lördag: Utflykt till Dachau om vädret är fint.
Söndag: Fika på ett café som ser sjukt mysigt ut och förhoppningsvis är öppet på söndagar.

Det verkar som att jag inte kommer ha så mycket tid för min uppsats kommande vecka heller. Det var ju synd...