Fröken Fräulein

"Jag hörde två killar som var typ 1,90 långa som hade varit på Arcade Fires konsert prata om att han, sångaren, hade så snygga byxor. Och jag blir så arg på alla såna som är 1,90 långa. För om man är som jag, 1,65 eller kortare, så ser man aldrig några byxor. Jag tror aldrig jag har sett en frisyr ens en gång. Så nu tänker jag ställa mig på en stol när jag sjunger den här låten så att ni ser mig"

- Annika Norlin på Popaganda i helgen (nästan ordagrant citat)

Lyssnar sönder den här låten just nu.

Fredagen i Göteborg bjöd på sol och klarblå himmel och jag var barbent fram till klockan 22 på kvällen utan att frysa. Dagens första spelning var Edward Sharpe and the Magnetic Zeros som vi tyvärr missade större delen av på grund av den vansinnigt långa kön in till Slottsskogen. Men vi hann höra "Home" i alla fall! Sedan strosade vi omkring en stund på området innan det var dags för Jenny Wilson & Tensta Gospel Choir. Jag var så sur när jag inte fick se henne i våras så jag var hur taggad som helst. Och hon var såklart helt fantastisk! Älskar att hon satsar så mycket på scenkläder, dans och på att underhålla sin publik till 100 % hela tiden.

Den här bilden gör ju inte Jenny W rättvisa alls men det här var en av få konserter jag överhuvudtaget fotade på

 

När vi köade för att komma in på området hälsades vi välkomna till festivalen

 

Efter Jennys spelning gick vi in en sväng i öltältet för att äta (eftersom det var enda stället där man kunde betala med kort). Det var dyrt såklart, men ganska gott. Sedan kollade vi på The Hives, som var som vanligt: dryga, skräniga men ganska underhållande ändå. De spelade i frack och hög hatt och höll på att svettas ihjäl. Sedan gick vi in i ett annat öltält en sväng och tittade/lyssnade på Fleet Foxes därifrån. Jag hade lyssnat in mig alldeles för lite på dem tyvärr, men det var bra ändå. Sedan var det dags att börja peppa inför Robyn! Vi stod i världens längsta kö till bajamajorna och till slut blev vi helt desperata och trängde oss före flera andra (vi var verkligen inte nöjda med oss själva då kan jag säga) för att hinna i tid till Robyn. Nöden har ingen lag heter det ju. Det var faktiskt andra som gjorde samma sak och konstigt nog var det ingen som skällde på oss. Tidigare på dagen hade vi beklagat oss över andra som trängde sig så det kändes ju dumt. Hur som helst så stod vi ganska långt fram på Robyns konsert och dansade tillsammans med resten av folkhavet. Robyn var precis lika grym som på Popaganda förra året! Jag tog inte en enda bild på henne tyvärr men jag var för upptagen med att dansa. Efter Robyn kändes Thåström lite väl lugn och deppig, men det var fortfarande en bra spelning. Kan väl säga att mitt festivalsällskap var lite mer entusiastiskt än vad jag var (=kunde varenda låttext och höll igång hela spelningen). Nu kan man ju tro att jag ska skriva om hur fantastisk Prince var och att vi var i extas hela spelningen som varade i flera timmar eftersom han är en så bra artist. Sanningen är att vi såg kanske fem-tio minuter totalt av Prince spelning. För det första började han senare än utsatt tid. För det andra var vi hungriga då och gick och köpte nachotallrikar som tyvärr inte var värda sina 70 kronor. Blev knappt mätt. För det tredje har jag aldrig riktigt lyssnat på Prince. Vet inte om det beror på att jag är för ung för det eller om jag helt enkelt inte har haft intresset. Så jag prioriterade faktiskt lite annorlunda än tusentals andra som tyckte att det här var festivalens höjdpunkt. Kanske kommer att ångra mig om några år, men troligtvis inte. Vi gick istället och såg Empire of the Sun som hade världens galnaste scenshow. Titta bara på deras scenkläder:

Efter att ha hört några låtar var vi ändå ganska nöjda och bestämde oss för att satsa på en klubbspelning så vi tog en proppfull spårvagn till Storan där Little Dragon och Zola Jesus skulle spela. Little Dragon var riktigt bra, jag hade aldrig hört dem tidigare men de var så otroligt charmiga och peppiga så man var tvungen att gilla dem. När klockan började närma sig ett kände vi oss ganska möra och bestämde oss för att åka hemåt, då hade vi varit igång i nästan 12 timmar! Och det var ju faktiskt en hel dag kvar av festivalen som vi ville orka med. Man resonerar så här förnuftigt när man inte är 20 längre har jag märkt. Men så somnade jag som en stock också så fort jag lade huvudet på kudden.

Fick en plötslig släng av blogginspiration så jag kan ju lika gärna fortsätta med min semesterberättelse och redogöra för semesterns fem sista dagar som kvalar in bland de allra bästa semesterdagarna. Kroatien var ju fint på alla sätt och vis, och Göteborg och festivallivet var fint på ett helt annat sätt. Skrev världens längsta inlägg och då hade jag inte ens kommit halvvägs in i festivalberättelsen så jag får dela upp den lite så att ni orkar läsa lite längre än till första stycket i alla fall.

Eftersom jag var väldigt ivrig när jag bokade min festivalbiljett+tågbiljetter i maj, juni någon gång så kollade jag inte riktigt upp alla fakta och trodde att festivalen pågick i tre dagar. Vilket den väl gjorde i och för sig, men den riktiga festivalen med konserter i Slottsskogen var bara fredag-lördag. Jag bokade tågbiljett redan till onsdagkvällen. På dagen hann jag träffa Maria och göra en utflykt till Myrorna i Ropsten. Där hittade Maria en jacka som fanns på H&M förra året som jag inte köpte vilket jag har ångrat sen dess. Nu hängde den helt plötsligt på Myrorna i rätt storlek och allt! Och jag fick ta den! Hurra! Hittade även en knallgrön jacka i nästan samma modell (hittade en tredje jacka också i samma modell med stjärnor på men den fick hänga kvar) och en klänning för 30 kr. Samt en vas vars tvilling jag har hittat på en annan Myrorna-butik en gång. Inte nog med det, när vi slank in på Stadsmissionen på Stortorget hittade jag dessutom en Iittala Marimekko-skål för 80 kr. Fynd! Innan det var dags att åka hem och packa ihop festivalväskan hann vi med en sopplunch med kaffe på ett café där vi var de enda gästerna som pratade svenska.


Den blommiga fyndjackan längst bak. Vet inte när jag ska använda den gröna men färgen är ju fin.

Hur som helst tog jag tåget ner till Göteborg på kvällen och checkade in hos Maria och Martin i Gerrebacka. Tur att man har fina vänner som man kan bo hos! Känner mig på tok för gammal för att bo i tält på en lerig åker där man blir väckt av att någon snubblar på ens förtält eller att grannen spelar Loa Falkman på högsta volym okristligt tidigt. Då är det ju faktiskt mycket bekvämare att sova i ett alldeles eget gästrum, kunna duscha när man vill och få en ordentlig frukost varje morgon. För att inte tala om lyxen att kunna ta med en väska med kläder som håller sig rena och torra och inte luktar fuktigt tält. Eftersom festivalen inte började på riktigt förrän på torsdagkvällen tillbringade jag torsdagen inne i Göteborg där jag träffade min Borås-kompis Hanna och Linn och hann med både lunch och fika på Le Pain Francais. Hann även med att prova mig igenom en massa fina kläder, men köpte bara två linnen till slut. Efter att festivaltrion (jag, Maria och hennes syster Jenny) hade mötts upp och sett till att alla hade sina festivalarmband på plats åkte vi hem för att lämna väskor, svida om, äta middag och dricka ett glas vin. Vi försökte även komma fram till vilken av kvällens klubbar vi skulle satsa på, detta genom att lyssna på två låtar av varje artist som skulle spela. Vi bestämde oss efter många om och men för att gå till Park Lane och tog bussen in till stan. Efter en stunds köande och efter att klarat oss förbi en metalldetektor och två vakter såg vi först Chad Valley (som var riktigt bra) och sedan About Group (som var riktigt dåliga). Efter det var det 90-talshits för hela slanten på dansgolvet, kul till en början men inte lika intressant efter fem-sex låtar så vi bestämde oss för att ta sista bussen hem och satsa på att vara pigga och alerta på fredagen istället. Har tyvärr inte en enda bild från torsdagen, det är mycket möjligt att jag helt enkelt glömde kameran hemma då...mer bilder utlovas i nästa inlägg!

Jaha, nu verkar hösten vara här trots att det fortfarande är augusti som jag trodde var en sommarmånad. Alla säger i alla fall att hösten är här och det känns faktiskt som att det redan börjar blir för svalt för bara ben, paraplyet används flitigare än solglasögonen och så är det ju dags för både skolstart och vintertidtabell nästa vecka. I vanlig ordning känns det som att sommaren passerade alldeles för fort. Jag har ju inte alls hunnit med allt där jag planerade i maj-juni när hela sommaren låg framför mig. Jag har hängt i alldeles för få parker, ätit alldeles för lite grillad mat och åkt alldeles för lite båt. Jag har inte ens hunnit testa mig igenom det nya glassortimentet. Samtidigt har jag ju hunnit bada både i små och stora sjöar och hav, plockat smultron, hängt med vänner på uteserveringar, fått skavsår av nya, somriga träskor och slöat några dagar ute på landet. Jag har ju dessutom haft tre veckors underbart slö semester så jag borde verkligen inte klaga. Jag är bara inte redo för höst riktigt än.

Första semesterveckan stannade vi hemma i Stockholm och tog dagarna lite som de kom. Vi gick till exempel på bio och såg den allra sista Harry Potter-filmen (som var en besvikelse enligt mig) och åkte på skärgårdsutflykt till Fjäderholmarna där vi badade i det jättekalla vattnet, åt picknick och köpte dyr men god glass. En annan dag var vi finkulturella och gick till Vasamuseet där jag inte har varit på minst tio år. Vasa var sig lik och de utländska turisterna lika fascinerade som alltid. Efter museibesöket fyllde vi på energin på Flickorna Helin och Voltaire som ligger bara några hundra meter bort. De har en jättefin uteservering och väldigt smarriga kakor men jag ska nog gå dit igen i höst eller vinter när man slipper slåss om utrymmet med halva Djurgårdens småfåglar. Den här veckan var himla fin och avslappnad, men samtidigt lite av en transportsträcka fram till semesterns höjdpunkt - utlandsresan!

Den 30:e juli satte vi oss på ett flygplan till Split i Kroatien tillsammans med hundra andra semestersugna svenskar (tänk Sällskapsresan). Efter ungefär 2,5 timmar med buss på serpentinvägar längs Kroatiens kust var vi framme i Gradac, en pytteliten ort på Makarska rivieran. Såhär i efterhand när folk har frågat om vi hade det bra i Kroatien har jag svarat "Ja, vi hade det jättebra. Vi bara sov, läste, solade, badade, åt god mat och drack vin". Och det var verkligen så, hur lugnt och skönt som helst. Inga nattklubbar, fulla brittiska tonåringar eller beach partys någonstans. Titta själva:








1. Gradac. I bergen ovanför byn fanns det vandringsleder. Vi testade en men vände tillbaka när vi inte visste om vi skulle gå vilse eller hitta tillbaka.

2. Gradac igen, grönt och fint.

3. Gradac sett från vattnet, här var vi på väg ut på båt/fiske/bad-utflykt till ön Hvar.

4. Kristallklart vatten vid Hvar. Det här var den enda gången vi badade där det var sandbotten (och slapp använda badskor, annars var det sjöborrar precis överallt)

5. Den här utsikten hade vi vid frukosten varje morgon.

6. Vi gjorde en dagsutflykt till Dubrovnik. Staden hade expanderat och blivit turistigare sedan jag var där för fem år sedan. Synd.

7. Jag uppe på Dubrovniks stadsmur. Det här en av få vettiga bilder på mig från hela resan.

8. Obligatorisk glasspaus i en av Dubrovniks små gränder. Bjuder på den här bilden, är helt genomsvettig och mör här. Har även gömt mitt bångstyriga hår i en hatt. Trodde aldrig jag skulle köpa en hatt.

9. Johan var också med på resan såklart!

10. Gradac by night. Den här bilden ser ut som en kitschig 80-talsaffisch.

11. På ön Hvar ligger det här huset där en fiskare och hans fru bor hela sommarhalvåret, i en helt egen vik. Skulle inte ha något emot att bo där en vecka eller två i alla fall.

12. Hos fiskaren fick vi helt nyfångad, nygrillad fisk till lunch. Den ser läskig ut på bilden men var helt vansinnigt god tyckte jag som är ett stadsbarn. Johan var inte lika överväldigad.

Eftersom min dator bråkar med mig så fort jag försöker ladda upp en bild här orkade jag inte lägga upp fler. Det kanske kommer en omgång till senare, om ni är sugna på fler bilder på Dubrovniks tegeltak och Adriatiska havets vatten. Vi hade ju en semestervecka till efter att vi kom hem från Kroatien. Då regnade det varje dag, och åskade och blixtrade lite också. Det var ganska deprimerande efter en vecka med 30 grader och sol, 10 meter ner till stranden och vatten som man aldrig frös i. Vi hängde mest hemma de första dagarna, tvättade, packade upp och tittade på serier. Sedan var det dock dags att packa väskan igen för min del (en lite mindre den här gången) och ta tåget till Göteborg och Way out West! Så himla bra avslutning på semestern! Men det skriver jag om i ett annat inlägg.

PS: Bilderna möblerar om sig själva så det ser helt knäppt ut när jag publicerar inlägget men jag får inte ordning på det! Blir galen!

Idag hade jag tänkt gå igenom alla semesterbilder och fixa ett snyggt inlägg här men jag är så vansinnigt förkyld att jag inte orkar. Kanske en dålig ursäkt men mitt huvud känns som vadd och näsan är helt täppt. Känns rätt ovärt att bli förkyld direkt efter semestern men jag överväger ändå att stanna hemma imorgon för att bli friskare och låta bli att smitta alla mina kollegor. Nu ska jag dricka en kopp ingefärste med honung, knapra halstabletter och missbruka nässpray lite till. Semesterbilderna kommer i nästa inlägg!