Fröken Fräulein

Jaha, så var det höst. Den 31:a augusti var den sista officiella sommardagen och jag hade mina ballerinaskor i ren trots fast det var ungefär 10 grader på morgonen när jag gick till tunnelbanan. Nu verkar det som att jag får plocka bort sandaler och espadrillos ur skohyllan och byta dem mot sneakers och snörskor. Inte för att jag klagar så mycket, jag tycker om hösten, men i vanlig ordning så känns det som att sommaren försvann alldeles för snabbt. Det känns som att jag knappt har hunnit göra någonting alls, som att jag bara har slarvat bort tiden. Samtidigt känns det som evigheter sedan jag var i Berlin och hälsade på Vera, eller stod på Östra gymnasiets skolgård med lillebrors studentskylt i handen. Hur som helst så har höstens första helg varit riktigt bra. Helgen inleddes med hemgjord pizza, öl och salta pinnar hemma hos Maria och fortsatte på Debaser där jag dansade mig svettig till New Young Pony Club och träffade på en massa vänner och bekanta. Igår gick jag till den lokala frisören för en efterlängtad klippning. Nu är mitt hår x antal decimeter kortare och jag tror att jag och frisören har olika uppfattning om vad "till axlarna" innebär. Fast jag kanske vänjer mig. Har dock redan börjat fundera på hur jag ska klippa mig nästa gång. Är sugen på något sånt här, och har varit det de senaste fem åren, men vet inte om jag vågar. Och då är jag ändå inte särskilt brydd när det gäller håret, det växer ju ut igen menar jag. Idag är det tvättdag här och mellan turerna ner till tvättstugan läser jag bloggar och lyssnar sönder en sjukt bra låt. Den här låten får mig att längta efter varma försommarkvällar med vin i plastglas och dans på trånga popklubbar, förslagsvis i Berlin eller någon annan rolig stad.