Fröken Fräulein

Jag har funderat ett tag på om jag borde skaffa en bilddagbok eller inte. Det är ju onekligen ganska roande att följa folks vardag i bilder, i alla fall om de har ett någotsånär intressant liv. En bild kan säga så mycket mer än några meningar i en internetbaserad dagbok. Jag fick en digitalkamera i julklapp (definitivt inte helt hälsosamt för en fåfäng person som jag) vilket i princip är en förutsättning om man ska kunna uppdatera en bilddagbok regelbundet. Men vad skulle jag ta kort på? Dagens outfit kan vara otroligt kul men inte något för mig eftersom min garderob till stor del består av billiga H&M-linnen och Cheap Monday-jeans. Inte så spännande. Foton som tas under våra utekvällar på Växjös studentpubar är onekligen roliga men vi går ju inte ut jämt. Bara nästan. Och jag har ingen lust att lägga upp bilder på en hylla i biblioteket, min tvättkorg eller utsikten från mitt fönster bara för att ha något att visa. Det är FÖR tråkigt. Så jag avvaktar och låter bli att falla för grupptrycket för stunden i alla fall.

Till alla som undrar över rubriken: Om man som jag lyssnar på Morgonpasset i P3 varje dag så kan man inte undgå barnradion/P3 bubbel 8 minuter över sju. På måndagar är det Dojdoj man kan njuta av detta klockslag, ett helt urflippat program där huvudpersonen, hotellägaren Dojdoj kläcker ur sig repliker som den om örngottet i min rubrik. Underbart! Andra förekommande figurer är Rosa Russin. Det säger väl allt. Klart värt att lyssna på för att få en bra start på måndagen.

Helgen har varit perfekt, solen har lyst över Växjö och jag och Johan har i princip bara slöat, njutit av värmen och ätit onyttiga saker. I lördags fyndade jag ett våffeljärn för 129 riksdaler på Willys så igår var vi ambitiösa som aldrig förr och gräddade våfflor till ett helt kompani. Jag var mätt resten av dagen. Men är det våffeldagen så är det! Jag har även varit förutseende och införskaffat allergimedicin eftersom jag misstänker att den stora pollenkonspirationen snart anfaller utan nåd. I övrigt har jag gett mig själv köpstopp på icke nödvändiga prylar (läs kläder, skor, annat ytligt) vilket dock inte hindrade mig från att köpa flygbiljetter för drygt 1800 igår kväll. Men det var för 2 personer och det räddar mitt påsklov. Om en vecka befinner vi oss i Umeå! Hurra! Synd bara att det fortfarande är mer eller mindre vinter där och jag blir tvungen att lämna både vårjacka och tunna tygskor hemma. Men hellre det än att sitta och mögla i Karlshamn i 14 dagar.
Väldigt osammanhängande inlägg det här! "Det finns ingen röd tråd" som en lärare skulle uttryckt sig. Men vad farao, det är måndag och det var tidsomställning igår vilket innebär att vi egentligen började skolan 7.15 imorse, enligt min hjärna i alla fall. Stoppa mig i ett örngott, kalla mig kudde och låt mig sova!

Trots att jag var mer död än levande när jag vaknade imorse så fick dagen en bra början redan vid frukostbordet. Morgonpasset i P3 (som jag alltid lyssnar på trots att den kvinnliga radioprataren är kass) hade den goda smaken att först spela Le Sports "Tell no one about tonight", en låt som jag associerar till min älskade, och sedan fortsätta med Shout Out Louds nya låt "Tonight I have to leave it" som jag nu officiellt utser till min vår-låt. Detta finfina svenska band som jag upptäckte för inte mindre än fyra år sedan har återigen släppt en låt i lagom tid till att de första vårkänslorna börjar spira i folks vinterbleka kroppar. Jag får helt ärligt ett glatt pirr i magen av att lyssna på den här låten! Dagen fortsatte med vår första lektion i fonetik som antagligen kan bli hur tråkigt som helst, men vi får väl se. Även i denna kurs har vi Evald, den 80-årige lille farbrorn som ser ut som Dartanjang (för er som har läst böckerna om honom, Loranga och Masarin, har ni inte det har ni missat något!). Sedan lunch och så tillbaka till skolan för lite bokdiskussion. Nu när jag kom hem igen hade jag fått ytterligare en H&M-katalog, den femte i år eller så och i mitt ivriga bläddrande hittade jag en jacka! I precis den modellen jag vill ha! Fast i fejkskinn! Minus några hundralappar på mitt kort och jag kan snart se cool (?) ut och vara djurvän samtidigt. Sedan att sådan där plast eller vad det är den är gjord av säkert är väldigt miljö-ovänlig är ju en annan femma.

Som lite omväxling till det vanliga regnandet och blåsandet så haglar det här i Växjö just nu. Ibland funderar jag över hur jag ska överleva i 2-3 år till i en stad där solen nästan aldrig skiner. Jag som tycker att livet känns tusen gånger lättare så fort det blir vår. Även om jag gillar vintern också, och sommaren och hösten så är min absoluta favorittid på året när det är vår-på-vippen-till-sommar. När det äntligen är varmare ute och man i ren trots tar av sig koftan fast det egentligen är lite för kallt att gå i bara t-shirt. När man rotar fram solglasögonen ur en låda nånstans och inte riktigt vet om det är för tidigt och bara töntigt att använda dem eller om sommaren har kommit på riktigt nu? När man släpper alla vardagsbestyr och tycker att det mesta kan göras senare för "det är ju så fint väder ute" och det måste man ta vara på. Så man struntar i att läsa kapitlet om adverb och lägger sig på en gräsmatta i solen istället. Samtidigt är det rätt skönt att det är dåligt väder just idag söndag för då kan jag krypa upp i hörnet på sängen och läsa den där tyska boken som faktiskt är riktigt bra och slippa ha dåligt samvete för att jag inte är ute och promenerar. Så fort det blir lite mörkare ute, fast det lär ju dröja några timmar till eftersom dagarna bara blir längre nu, ska jag tända alla stearin- och värmeljus jag har och dricka te. Då får det gärna regna ute också. Söndag är min innesittardag men alla andra dagar vill jag ha sol! Då kommer jag att stanna i Växjö i 2-3 år till.

Jag har aldrig i hela mitt liv varit så här snygg i håret! Frisören har gett mig en ordentlig 70-talsinspirerad lugg och klippt ur resten av håret så att det är lite spetsigt och spretigt och längre i nacken. Och så den mörkbruna snudd på svarta färgen på det. Lovely! Igår levde jag och Vera tillsammans med fem andra tjejer livet som hårmodeller från klockan två på eftermiddagen till tio på kvällen. Efter att frisyrerna var fixade av vår proffsiga danska frisörska Janni fick vi bli sminkade av två tjejer från Face Sthlm. Frisören bestämde vilken look vi skulle ha och till mitt hår var det givet med "smokey eyes" och "pale red lips". Det gick åt mycket tid, make up-remover och bomullstussar för att få bort det sen kan jag lova...Men snyggt var det! Dessutom fick vi en hel kasse med kläder och accessoarer att välja bland och blev servade med dricka, godis, frukt och chips. Sedan bar det av till Hotell Cardinal där själva visningen skulle hållas - 50 frisörer skulle lära sig allt om MOP's stylingprodukter och hur man inte ska gå till väga när man klipper en bob. Vi fick instruktioner inför vår lilla uppvisning och tillbringade sedan närmare 4 timmar inne i ett litet rum bredvid scenen där vi var tvungna att sitta knäpptysta (jättelätt för sju fruktansvärt nervösa och spralliga tjejer) bland konstväxter och mattprover. Som tur var blev vi utfodrade med lyxiga mackor, mineralvatten, kaffe och choklad så vi var rätt nöjda ändå. Sedan fick var och en några minuter uppe på scenen där frisören visade upp oss och beskrev våra frisyrer. Efter visningen fick vi stå på rad medan alla frisörer drog och slet och pillade i våra frisyrer och fotade som besatta. Sedan fick vi en massa flashiga (och säkert svindyra) hårprodukter som tack för att vi ställt upp och vi kunde äntligen släppa våra vid det här laget ganska ansträngda leenden och andas ut. Sedan var det raka vägen hem, föreviga håret och maken med digitalkameran, dricka en kopp te, tvätta bort allt smink och sen sooova. Imorgon har jag tenta. Jag ska kunna allt möjligt viktigt om ekonomi och politik i de tyskspråkiga länderna. Jag har knappt pluggat. "Men även om vi kuggar tentan så vi i alla fall snygga i håret"

Första etappen av hårmodellandet avklarad och mitt hår är snudd på svart som natten. Det har inte varit så här mörkt sedan jag var 17 år och lekte rebell. Men jag gillar det! Jag vill alltid ha mörkt hår, särskilt som jag idag fick veta att min naturliga hårfärg är en blond nyans. Men det kanske bara var en finare benämning på råttfärgat? Hur som helst, imorgon är det klippning som gäller och jag längtar redan. Här går man som fattig student och önskar inget hellre än att få bli lite fin i håret så här lagom till den första vårsolen och så snubblar man över ett erbjudande om att få håret klippt och färgat för inga pengar alls. Hur bra är inte det? Undrar om det finns optiker som också behöver modeller?

Det är när ölen inte smakar gott längre, när man börjar prata för mycket strunt och när man tycker att musiken på Sivans plötsligt är helt okej att dansa till som det är läge att sluta dricka alkohol för kvällen. Synd bara att jag inte har lärt mig det än. Fast det är väl bra att jag upprätthåller bilden av mig själv som poppig och lagom odräglig så att jag inte försvinner i mängden av rutiga skjortor och glittriga partytoppar. Kanske ett av de fulaste orden jag vet: partytopp. Jäjä, nu ska jag tillbringa resten av söndagkvällen med Ödön von Horváth. Nej, jag ska inte på blinddate med någon mystisk utbytesstudent, jag ska försöka ta mig igenom det sista av boken som vi ska diskutera imorgon bitti, en synnerligen långtråkig och invecklad historia med titeln "Jugend ohne Gott". Ungdom utan gud.
Är det jag det?

Jag har aldrig i mitt liv varit särskilt religiös och lär nog aldrig bli det heller, men i svaga ögonblick kan även jag be till högre makter. Idag tycks det ha funkat. Jag behöver inte stressa ihjäl mig helt utan bara litegrann eftersom vår första lektion imorgon, Sverigekunskap, är inställd och jag därmed bara behöver hålla ett referat och inte två. Sedan återstår bara lite grammatik, att läsa ut en tysk skönlitterär bok, plugga till tentan som vi inte ens vet vad den handlar om och säkert hundra saker till. Men jag ska inte säga att jag inte trivs, för det gör jag. Det blir lite mycket ibland bara...