Fröken Fräulein

Jag skulle antagligen kunna skriva en bok om Tyskland och dess matkultur men nu får det räcka med ett blogginlägg. Landet jag valt att flytta till för några månader är som bekant korvens förlovade land. Här finns korv i alla former, smaker och färger. Och den säljs överallt. På varenda tågperrong, i vartenda gathörn, på vartenda torg kan man köpa korv. Det är dessutom den enda maträtt som alltid finns på menyn i vår skolmensa. Berliner Currywurst. Ser vansinnigt oaptligt ut. Och det skulle jag tycka även om jag åt kött, jag lovar! Något annat som man kan köpa nästan överallt här är Döner, alltså kebab. Det är oftast billigt, det är oftast fräscht och det finns oftast ett vegetariskt alternativ. Som om det inte var nog med korvgubbar och kebabhak överallt så finns det dessutom små bagerier överallt. Och de säljer allt från frallor till croissanter som är fyllda med nougat och doppade i socker, typ. Tyskar måste verkligen vara svaga för bakverk och bröd för jag har aldrig sett så många försäljningsställen för bakverk som går att äta medans man är på språng. I övrigt handlar väl tysk matkultur mest om sauerkraut, knödel av olika slag och olika stabbiga grytor. Som äts med korv, får man förmoda. Överallt denna korv! Till exempel har en av mina flatmates idag tillagat "Kartoffelsuppe mit Cocktailwürstchen und Schweinefleisch", det vill säga potatissoppa med prinskorvar och fläskkött. Undrar hur man tänkte när man komponerade den maträtten och började sälja den på konservburk? "Hmm vi gör en soppa, och så har vi lite fläsk i för det är ju gott...men det saknas liksom något...nu vet jag!...vi har i prinskorvar också". Vilken mardröm. Som tur är så finns det ett sjukt stort utbud av vegetariskt här. Varenda restaurang har en rubrik på menyn för vegetariska rätter, eller så är hela restaurangen helt vegetarisk. I Sverige har man tur om det finns ett vegetariskt alternativ på menyn överhuvudtaget, annars får man fråga efter det. Som svensk är det inte heller så besvärligt att bo i Tyskland. Det finns havregryn (om än i väldigt små påsar så jag tror inte att havregrynsgröt är det vanligaste frukostalternativet här), det finns bröd som inte är vitt, och det finns kardemumma om man letar ordentligt. Och kanske bäst av allt - det finns Wasa-knäckebröd i mataffären! Alla sorter! Man behöver alltså inte åka till IKEA för att överleva. Och, hur smakar då Wasas knäckebröd? Natürlich schwedisch.