Berlin

Idag är det exakt år sedan jag klev på flygplanet till Berlin, staden som skulle vara mitt hem i drygt fyra månader framöver. Jag hade varit där två gånger tidigare och var redan smått förälskad i staden men jag kunde inte föreställa mig att det skulle finnas så mycket mer att upptäcka och älska. Jag har ännu inte bott i Berlin så pass länge att jag har börjat se dess baksidor, än så länge är min föreställning om den tyska huvudstaden kantad av något slags rosa skimmer. Däremot har jag upplevt vardagen där med allt vad det innebär och den är betydligt mer spännande än den i Sverige. Fast det har gått mer än ett halvår sedan jag flyttade söderut i Tyskland och sedan hem till Sverige så går det inte en dag utan att jag längtar tillbaka. Jag är helt övertygad om att jag ska tillbaka också, och att jag ska det snart. Jag kan inte gå runt med den här rastlösheten i kroppen utan att göra något åt det för då blir jag galen förr eller senare. Kanske finns det andra städer i världen som skulle ta mig med storm. Kanske Amsterdam, kanske Paris, kanske London, kanske New York. Men Berlin kommer alltid vara något speciellt. Och nej, jag ska inte åka dit som ännu en kreativ skandinavisk modebloggande cool stadsunge med journalistambitioner. Och inte heller som Erasmusstudent och bo i deprimerande Lichtenberg och gå på krystade fester för utländska studenter för det blir ingen människa lyckligare av. Jag ska bara åka dit och, inte vet jag, leva livet och ha roligt. Och upptäcka, upptäcka, upptäcka.

Bye Bye Berlin

Klockan 14.58 går tåget från Berlin Hauptbahnhof. Ikväll är jag i München. Hej då Berlin! Det var trevligt att få lära känna dig lite bättre. Jag kommer nog tillbaka snart, bara så du vet. Jag gillar dig verkligen Berlin. Jag tror det var kärlek vid första ögonkastet. Eller vad säger du?


Saker jag inte kommer att sakna med Berlin, del 2

På andra plats på listan över saker jag inte kommer sakna kommer duschen i lägenheten där jag bor. Den är det mest opålitliga jag varit med om. Man måste blanda vattentemperaturen själv med två kranar och då är det ju som upplagt för överraskningar. Ibland när man som bäst håller på och sköljer ur schampot ur håret så blir vattnet jättehett på två sekunder och man måste vara snabb för att inte bränna sig. Ibland är det tvärtom, då blir det isande kallt istället och man kippar efter andan en stund innan temperaturen blir normal igen. I bästa fall. Ibland blir vattnet inte lagom varmt igen av sig själv utan man måste stå och skruva fram och tillbaka ett tag. Gärna med tvållödder i ögonen. Jag misstänker att vattnet i duschen påverkas väldigt mycket av vad övriga i lägenheten/huset gör med vattnet för tillfället. Om någon till exempel tar ett glas vatten i köket så blir det asvarmt direkt. Om någon diskar samtidigt får man skruva upp varmvattnet på max för att inte behöva få köldskador. Det innebär sannerligen lite spänning i vardagen att duscha här. Lite väl mycket spänning skulle jag vilja säga.

Hurra!

Idag var sista dagen i skolan här i Berlin. Nu är utbytesterminen definitivt jätteslut. Idag hade vi två tentor, båda var muntliga. På den första fick jag 1,7. På den andra fick jag och Malin 1,0. Ett komma noll! Det är det högsta betyget man kan få! Vi är bäääst! Eller kanske inte, men vi är väldigt nöjda i alla fall. Därför ska vi ut ikväll och dricka en cocktail eller två för att fira detta. Imorgon ska jag flyttstäda och packa, men det orkar jag inte tänka på just nu. På fredag åker jag. Det är galet.

Good days, bad days

Idag är en sådan där dag då jag helst av allt bara vill krypa ner under ett täcke och sova. Har sovit jättedåligt inatt, antagligen eftersom jag hade tenta imorse. Tentan vill jag inte ens prata om. Den var hemsk. Jag skrev lite skräp som jag knappt kommer ihåg men det gör detsamma. Efter tentan gick vi till tyskalektionen en sväng. Där fick jag i alla fall dagens glädjande besked - jag fick betyget 1.3 på tentan och på tyskkursen! Hurra! Sedan har vi varit och vinkat av Simon och Jasper vid tåget på Ostbahnhof, de är på väg hem till Belgien nu. Det känns helt galet att vår termin här är slut nu. Jag förstår inte hur så många månader kan gå så vansinnigt fort? När jag kom hem läste jag besiktningsprotokollet (det har varit någon här idag och kollat av rummet) och fick veta att jag måste måla lite på dörren. Eller bredvid dörren, är inte helt säker på vad som menas. Men det sög ju hur som helst. Som att lite vit färg skulle kunna göra det här rummet bättre dessutom. Haha! Ja, nu borde jag egentligen plugga till onsdagens två tentor. Några ska ut ikväll men jag kommer nog stanna hemma och roa mig med att läsa om förvaltning och politik. Och sooova.

Någon gång ska vara den första

Idag ska jag köra på en tenta för första gången i mitt liv. (Har nog fått IG på ett matteprov en gång när jag tänker efter men det räknas inte riktigt). Det kan bli en intressant upplevelse det här! Medan resten av gänget är mer eller mindre övertygade om att det kommer gå bra så är jag fullkomligt övertygad om att det kommer gå åt skogen. Har definitivt inte pluggat tillräckligt och jag förstår inte, hur mycket jag än försöker. Jag får väl inse mina begränsningar kanske, att plugga juridik på tyska är väl inte det smartaste valet jag gjort i mitt liv. Heh.

Hjälp sökes!

Jag skulle behöva en assistent, eller någon sorts hjälpreda. Någon som kan tvätta, städa, packa, gå till posten och skicka ett paket, handla mat och sånt. Då skulle jag kunna plugga lite mer effektivt. Nu har jag så mycket att göra så jag tror jag blir knäpp snart. Och när jag är klar här i Berlin åker jag direkt till München och en praktikplats, en c-uppsats och tre inlämningsuppgifter. Lovely! Fast jag längtar till München ändå.


Korvens förlovade land

Jag skulle antagligen kunna skriva en bok om Tyskland och dess matkultur men nu får det räcka med ett blogginlägg. Landet jag valt att flytta till för några månader är som bekant korvens förlovade land. Här finns korv i alla former, smaker och färger. Och den säljs överallt. På varenda tågperrong, i vartenda gathörn, på vartenda torg kan man köpa korv. Det är dessutom den enda maträtt som alltid finns på menyn i vår skolmensa. Berliner Currywurst. Ser vansinnigt oaptligt ut. Och det skulle jag tycka även om jag åt kött, jag lovar! Något annat som man kan köpa nästan överallt här är Döner, alltså kebab. Det är oftast billigt, det är oftast fräscht och det finns oftast ett vegetariskt alternativ. Som om det inte var nog med korvgubbar och kebabhak överallt så finns det dessutom små bagerier överallt. Och de säljer allt från frallor till croissanter som är fyllda med nougat och doppade i socker, typ. Tyskar måste verkligen vara svaga för bakverk och bröd för jag har aldrig sett så många försäljningsställen för bakverk som går att äta medans man är på språng. I övrigt handlar väl tysk matkultur mest om sauerkraut, knödel av olika slag och olika stabbiga grytor. Som äts med korv, får man förmoda. Överallt denna korv! Till exempel har en av mina flatmates idag tillagat "Kartoffelsuppe mit Cocktailwürstchen und Schweinefleisch", det vill säga potatissoppa med prinskorvar och fläskkött. Undrar hur man tänkte när man komponerade den maträtten och började sälja den på konservburk? "Hmm vi gör en soppa, och så har vi lite fläsk i för det är ju gott...men det saknas liksom något...nu vet jag!...vi har i prinskorvar också". Vilken mardröm. Som tur är så finns det ett sjukt stort utbud av vegetariskt här. Varenda restaurang har en rubrik på menyn för vegetariska rätter, eller så är hela restaurangen helt vegetarisk. I Sverige har man tur om det finns ett vegetariskt alternativ på menyn överhuvudtaget, annars får man fråga efter det. Som svensk är det inte heller så besvärligt att bo i Tyskland. Det finns havregryn (om än i väldigt små påsar så jag tror inte att havregrynsgröt är det vanligaste frukostalternativet här), det finns bröd som inte är vitt, och det finns kardemumma om man letar ordentligt. Och kanske bäst av allt - det finns Wasa-knäckebröd i mataffären! Alla sorter! Man behöver alltså inte åka till IKEA för att överleva. Och, hur smakar då Wasas knäckebröd? Natürlich schwedisch.

Saker jag inte kommer att sakna med Berlin, del 1

Jag åker ju till München nästa fredag. Eller åker och åker, flyttar är nog rätt ord när jag ska bo där till slutet på maj. Ska bli hur roligt som helst! Men jag vet att jag kommer sakna Berlin också. Berlin har något speciellt, man behöver inte ens bo här i en termin för att märka det, det räcker med att vara här i tre dagar eller så. Tycker jag, alltså. Men sedan finns det ju vissa saker jag inte kommer att sakna så mycket. Tänkte ta upp dem här, så kan jag ju titta på den listan om jag skulle tycka att jag saknar Berlin för mycket.

Saker jag inte kommer att sakna med Berlin

1) Internetuppkopplingen. Säg ordet "Hotzone" till en utbytesstudent i Berlin och han eller hon får något hatiskt i blicken. Det är inte jättedyrt, men det fungerar jättedåligt. För de allra flesta verkar det som. Idag fungerar det så dåligt att jag vill lägga mig ner och dö lite, alternativt slänga datorn i väggen. Det sistnämnda verkar väldigt dumt dock. Kanske att jag är aningens internetberoende, men vem är inte det år 2009?

Idag har vi inte haft några föreläsningar och jag har varit hemma och pluggat. Är precis lika roligt som det låter. I måndags hade vi tenta i tyska, jag tror det gick ganska bra. Jag hoppas det gick ganska bra. Efter tentan åt vi på Pizza Dach, jag köpte en tågbiljett till München för 117 Euro och vi drack kaffe på Starbucks. Precis så överskattat som jag hade trott. Sedan försökte jag hitta ett par skor. Det gick inte så bra eftersom Bianco Footwear och Vagabond, som är de enda skoaffärerna man känner till namnet på här, och som har snyggast skor bara har 35:or och 36:or kvar av alla skor som är på rea. Himla synd för mig att jag har storlek 39. Igår hade vi föreläsning i Europarätt igen. Jag blir mer och mer övertygad för varje dag om att den tentan kommer gå åt skogen. Tackar mig själv för att jag aldrig fått för mig att plugga juridik. Det måste vara bland det svåraste man kan göra! Är det därför man måste ha 19.0 i snitt för att komma in på den utbildningen? På eftermiddagen var jag hemma och pysslade med min andra blogg (den för Växjö Uni alltså) och en rapport om utbytesterminen. På kvällen hade vi lite "avskedsmiddag" så jag, Malin, Simon, Jasper, Nathalie, Marta och Alexander åt på indisk restaurang, sedan gick gruppen, minus Nathalie och Marta men plus Jakub, till Lurette Cocktailbar och drack öl/cocktails. Var dock hemma strax efter halv ett för att orka plugga idag. Hade det varit i början av terminen hade jag säkert varit hemma vid sju eller något...Resten av veckan ser planerna ut såhär: Plugga, plugga, plugga, plugga, förhoppningsvis träffa Nils och Sofia, plugga, plugga, plugga, kanske kanske baka semlor, plugga, plugga, plugga. Kul va?

Note to self: Tvätta inte på söndagar

Alla som bor i lägenhet vet att det här med tvättstugor och tvättider är en hel vetenskap i sig. Dessutom verkar det vara en av de vanligaste orsakerna till grannosämja, i alla fall om man kollar på www.argalappen.se, en sida helt tillägnad arga lappar och meddelanden. Hur som helst, jag har bott på några olika ställen med olika rutiner för tvättstugan. När jag bodde på Fridhemsplan låg tvättstugan uppe på den skitläskiga vinden. Det var ganska lätt att få tvättid dock, eftersom det fanns två tvättrum med två maskiner i varje. Detta gjorde tvättandet ganska smidigt. I Växjö hade vi en elektronisk tavla med bokning av tvättider. Fördelen med den var att man inte kunde sno någon annans tvättid. Nackdelen var att vi var 4 hus som delade på en tvättstuga så det gällde att ha lite framförhållning och planera ungefär två veckor innan att "om två veckor behöver jag nog tvätta". När jag bodde hos Johan i Blackeberg låg tvättstugan i ett separat hus en bit bort. Det var jobbigt när det regnade. Som tur var bodde vi bara där en sommar så vi slapp snö och sånt i alla fall. Där Johan bor nu, i Karlshamn, är det katastrof. Man måste boka tvättid typ en månad i förväg och alla tvättider är på sju timmar så man måste tvätta allt man äger och har på en gång. Inga nätta två- eller tretimmarspass här inte. Dessutom är tvättstugan från 1800 kallt och ligger i en sjukt lång, mörk och läskig korridor i källaren. Hu! Här i Berlin där jag bor nu finns det inte ens något bokningssystem. Spännande va? Konstigt nog så har jag alltid lyckats få tag på en tvättmaskin ändå, och då finns det ändå bara 4 stycken. Nu är tyvärr en av de nyare, bra maskinerna trasig så vi har bara två gamla och en ny att tvätta i. Och idag när jag gick ner var det kaos. Två maskiner var färdiga men fortfarande fulla med tvätt. En maskin hade varit färdig för en stund sen för all tvätt som hade legat i den låg ovanpå. Blöt, skrynklig. Och någon hade lagt i en ny maskin. Gör man så? Jag hade seriöst aldrig vågat ta ur någon annans tvätt sådär, särskilt inte när man inte har en bokad tvättid att hänvisa till. Så när jag kom ner med min tvätt och såg att alla maskiner var upptagna gick jag upp till mig igen. Jag får tvätta imorgon istället. Anarki i tvättstugan får någon annan syssla med...


Veckan som gått

Har inte varit så mycket att hänga i julgranen. Hade ett referat i måndags. Fick 1,3 i betyg. Hade muntlig tenta i onsdags. Fick 1,3 i betyg. Här kanske jag ska tillägga att det tyska betygssystemet sträcker sig från 1,0 och 5,0 där 1 är det bästa betyget, inget annat. Den muntliga tentan var för övrigt ett skämt, en fråga var och det var allt. Tog väl en 15 minuter sammanlagt för vår grupp på 4 personer. I torsdags hade vi engelskaprov. Det var inte jättesvårt men inte jättelätt heller så jag kanske borde ha pluggat på lite mer glosor om "banking" men men. Vi firade med att gå på bio på kvällen och se "Valkyrie". Den var värd de 7 Euro vi betalade för att slippa sitta längst fram men jag kan inte låta bli att störa mig på filmer om andra världskriget där alla pratar amerikanska. De kan inte ens uttala namnet på sin egen rollfigur och när de ska säga "Führer" låter det som fueeuueerer ungefär. Var Hollywood tvungen att göra den här filmen? Kanske mest irriterande var att de har med en drös tyska skådespelare, som spelar tyskar, men som pratar engelska. Med tysk brytning givetvis. Va va va? Hur tänkte man då?
Igår var det fredag och vi var lediga och jag borde ha pluggat men fick inte så mycket gjort. På kvällen åt vi middag på Pizza Dach. Vi har blivit så vuxna nu att vi bokar bord och allt. Sedan gjorde vi misstaget att gå till Mirsham där varken efterrätterna eller drinkarna var särskilt goda. Min alkoholfria drink var inte ens alkoholfri så det var ju en intressant upplevelse. Tur att jag inte är gravid eller går på penicillin. Vi gick vidare till Lurette istället och eftersom jag redan hade börjat dricka alkohol ofrivilligt så kunde jag ju lika gärna fortsätta tyckte jag. Vet inte riktigt hur jag tänkte där...Antagligen på samma sätt som förra fredagen när jag tyckte det var en jättebra idé att dricka vodkashots precis innan vi skulle gå från förfesten. Jaja. Igår hade jag gärna stannat längre men åkte hem skapligt tidigt för att jag skulle plugga idag. Och det går ju bra...är precis lika lat och odisciplinerad som vanligt. Oväntat va? Lurette är annars en bar som jag kommer sakna när jag lämnar Berlin, den är nog perfekt. De har världens finaste inredning, fotbollsspel, bra musik i högtalarna och rätt billiga drinkar. Kan ju knappast bli bättre. Nu har jag tagit en paus i mitt (icke-)pluggande och ska strax pallra mig iväg och handla mat.

Jaha, det sög ju

Jag har just kommit fram till att Die Bahn/Deutsche Bahn, alltså Tysklands motsvarighet till SJ, fungerar precis som SJ. Om man bokar ungefär 3 månader i förväg så kan man få en resa i andra klass från Berlin till München för 29 Euro. Det tycker jag är rätt billigt. Men om man bokar nu, som jag hade tänkt göra, då får man hosta upp den nätta summan 113 Euro. Tack för det! Jag kan flyga till Sverige tur och retur och betala mindre, i princip. Så nu är frågan hur jag ska lösa det här? Boka en svindyr tågbiljett, eller försöka hitta någon bussresa som lär ta typ ett dygn. Bu för dyra tåg!

En annan sak som irriterar mig, eller tillochmed gör mig rätt så uppgiven inför framtiden, är att jag hittade det perfekta utbildingsprogrammet på Stockholms universitet. Ett masterprogram i översättning, två år. Visst låter det bra? Synd bara att de språk som gäller är engelska, franska eller spanska. Va?! Tyskan då?! Undrar jag. Här har man blivit intalad att tyska är så bra att kunna för att Sverige har så mycket kontakter med Tyskland och yada yada. Detta gäller tydligen inte översättning. Är det inte fler människor i Europa som pratar tyska, än spanska förresten? Det trodde jag i alla fall. Det kan vara så att jag bara inte förstår mig på den studera.nu och deras underliga system för ansökningar till utbildningar. Jag får återkomma i ämnet. Men fram tills dess tänker jag fortsätta vara bitter över det här.

Motivation? Disciplin? Aldrig hört talas om.

Jaha, igår var jag tillräckligt återställd efter fredagens äventyr för att ta tag i mig själv och förbereda mig inför referatet jag och Malin hade på tyskan idag. Och det gick ju faktiskt bra till slut, även om vi tydligen saknade röd tråd och pricken över i och "pepp". Jaja skit samma. Vi fick båda betyget 1.3 i alla fall och 1.0 är bäst så det var ju tur det i alla fall. Om någon undrar vad jag gjorde i lördags så var jag lite sliten. Eftersom jag på fredagens förfest fick den intelliganta idén att ta en Zubrowka-shot (det här var alltså efter en öl och en halv flaska vin) och sedan den ännu mindre intelligenta idén att ta en öl när vi kom till Bang Bang Club så var aningens seg hela lördagen. Förstår inte varför. Och mamma du behöver inte vara orolig, jag kom hem ordentligt! Den här veckan har vi två tentor att klara av också, en muntlig tenta i metod eller vad man ska kalla det på onsdag och en engelskatenta på torsdag. Är inte så bekymrad dock eftersom nivån inte är den högsta här så det kan ju vara det som är orsaken till min totala omotivation att plugga. Jag orkar inte. Har ingen lust. Känner mig sjukt opepp. Ärligt talat ska det bli rätt skönt att ha praktik i 3 ½ månad och inte behöva tentaplugga eller gå på föreläsningar. Att jag måste skriva min c-uppsats i statsvetenskap samtidigt som jag gör min praktik är en helt annan sak...Nu sitter jag här i alla fall, mätt som bara den efter dagens besök på Pizza Dach, och funderar på att ändå ta tag i det här med pluggandet. Eller så skulle jag ju kunna kolla på ett par avsnitt till av That 70's Show...

That 70's Show

Jag fick den första säsongen av That 70's Show på dvd i julklapp. Det kan ju vara en av de bästa serierna någonsin! Minns alla de dagar då jag har slutat tillräckligt tidigt på jobbet/i skolan för att hinna hem och se de två avsnitten i rad som 4:an har haft den goda smaken att visa. Nu har jag tänkt samla på mig alla säsonger så jag kan ha ett maraton någon gång. Och jag kanske inte behöver säga att jag är sjukt omotiverad att göra skolarbete idag, och sjukt sugen på att bara titta på 70-talsungdomar i Wisconsin istället.


Alla svenskar är blonda, tyska är ett av Sveriges officiella språk och det är minusgrader året runt där vi bor

Det finns så många knasiga fördomar, eller uppfattningar kanske det är, om Sverige. Några av dem är att det är kallt året runt i Sverige, att det mörkt dygnet runt på vintern och att vi pratar tyska i vårt land. Fast det där med tyskan är väl mest för dem som inte kan hålla isär Sverige och Schweiz. Svenska låter för övrigt som ett dagisspåk har vi fått lära oss den här terminen, men då ska vi inte ens börja diskutera hur flamländska låter. Den absolut vanligaste uppfattningen folk har om svenskar är att alla är blonda. Jag skulle gärna vilja veta hur många procent av Sveriges befolkning det är som faktiskt har blont hår, på riktigt. Man skulle kunna tro att tyskar, som ändå har ganska nära till Sverige och som borde se svenskar en hel del, skulle ha lite koll på det här. Men icke. Igår var vi ute, på Bang Bang Club som är Berlins svar på Debaser ungefär. En fin indiepopklubb. Det var rätt lång kö när vi kom dit och jag började prata med några tyska killar och Malin med några engelsmän, de var från Sheffield vill jag minnas. Ja, hur som helst så fick jag höra inte mindre än sex gånger att "jaha är du från Sverige? men du är ju inte blond?" varpå jag fick förklara att alla svenskar inte är blonda. Big surprise! Kanske borde ha kontrat med "men du har ju inte rött hår, har inte alla engelsmän det?" eller "men du har ju inte ring i örat, kamouflagebyxor, 90-talsfrisyr och en överdosering av brun-utan-sol? är du verkligen tysk?". Fick även höra två gånger att jag har så höga kindben att jag inte borde kunna vara svensk helt och hållet. Nej, jag glömde säga det, egentligen är jag inuit. Eller var det same?
Alla svenskar är inte blonda, alla engelsmän är inte rödhåriga (en av dem var blond. ha!), alla tyskar ser inte ut som sångaren i Scooter, vilket vi är väldigt tacksamma för. Vissa av dem ser ut som vilka indiepopkillar som helst.
Men kvällen var bra! Musiken fantastisk som vanligt och sällskapet trevligt. Pratade svenska med en dansk tjej och träffade även en tjej som var tysksvensk men som inte kunde prata svenska och tyckte det var dumt. Vi träffade en kille som var sjukt lik sångaren i Bloc Party, vilket han hade fått höra "säkert hundra gånger förut" samtidigt som han påpekade att sångaren i Bloc Party faktiskt är gay. Ja, det kan hända, men vi tyckte att det var lite tufft att vara så lik någon. Jag menar, själv är jag ju bara en utbytesstudent med mörkbrunt hår, höga kindben och ett osvenskt utseende.

Hansastrasse 146, München

Jag har glömt att berätta något roligt! Vera och jag har äntligen hittat en lägenhet i München! Nu slipper vi sova i en park eller på ett vandrarhem i jakt på boende. Från den 1:a februari har vi tillgång till en möblerad 2:a på Hansastrasse 146 i Sendling, München. Behöver jag säga vilken lättnad det innebär att ha det här fixat?! Nu har jag bara tusen andra saker att fixa med innan äventyret i Bayern kan börja.

Fredag-måndag i 180

Jag har haft fullt upp de senaste dagarna, ifall någon undrar varför jag inte har skrivit. Förra veckan hände inte så mycket. På tisdagen åt vi middag på vår favorit-thairestaurang och gick sedan på bio för att se Buddenbrooks. Det kanske inte var den bästa film jag sett, men helt okej tisdagsunderhållning. Kanske är den bättre om man har läst romanen av Thomas Mann med samma namn, kanske är den bättre om man gillar kostymdramer som utspelar sig på 1800-talet. Onsdagen tillbringades på föreläsning, på varuhuset Alexa där jag försökte hitta på något kul att ge Hanna i försenad julklapp/födelsedagspresent. Det gick sådär, men jag hittade en present till mig själv i alla fall, Good Bye Lenin på dvd för bara 6 Euro. Fynd! Bäst av allt är att inte så många kommer kunna låna den av mig eftersom den är på tyska och bara med tysk textning, ha! I onsdags och torsdags kväll var jag bara hemma eftersom jag hade "så himla mycket att göra, skolarbete och städning" men det gick ju sådär. Var alldeles för trött och lat för att riktigt ta tag i något. I fredags morse ryckte jag i alla fall upp mig och städade i ordning rummet ordentligt och städade badrummet och köket i all hast så att det inte skulle se allt för bedrövligt ut när jag fick finbesök från Sverige. Sedan begav jag mig mot flygplatsen på andra sidan stan med en mellanlandning på Alexanderplatz för inhandling av ett födelsedagskort i sista minuten. Tog flygbussen från Alexanderplatz till Tegel vilket tar 40 minuter. Jag kanske är störd som tycker att det är ett ganska härligt tidsfördriv att åka buss i 40 minuter med musik i öronen, men så är det. Mötte Hanna och vi åkte en sväng till Friedrichshain och fikade innan vi fortsatte hemåt. Efter matlagning, lite tjuvstart med vinet och byte av kläder gick vi på förfest tvärs över gården. Sedan var det dags för Erasmusparty! Vi var ett lagom stort gäng som åkte till klubben Tresor som jag har hört ska vara en av Berlins bästa. Om inte annat så var det en väldigt annorlunda lokal (en gammal fabrik?) med trappor och tunnlar överallt. Och även om jag inte är så inne på electro/techno så var det riktigt bra! Förmodligen för att det var så skön fredagskvällsstämning på hela stället! Vid 3 åkte jag och Hanna hemåt, mest för att vi ville ha ork att göra något dagen efter. Vid elva ringde alarmet och vi var väl inte så jättepigga men tvingade oss upp ändå. Vi tog en sightseeingpromenad längs Unter den Linden och åkte sedan till Hackescher Markt. Vi hittade ett pyttelitet café där vi drack kaffe och åt crepes till lunch innan vi började vår shoppingräd. På kvällen åt vi på en indisk restaurang och blev galet mätta innan vi mötte Malin, Tobi, Simon och Jasper för att dricka några cocktails. Vi var hemma i skaplig tid och jag hann läsa prologen i "Der Baader Meinhof Komplex" innan jag somnade. I söndags vaknade vi något tidigare och åkte till Ostkreuz för att äta frukost på ett café. Vi hade tur och fick det sista lediga bordet, det var tydligen fler än vi som var frukosthungriga. Och hade jag bott nära det här caféet hade jag förmodligen suttit där och ätit frukost var och varannan dag, så gott var det! Gott bröd, lyxiga pålägg, frukt, grönsaker och ett perfekt kokt ägg. Och en cappucino. Var mätt i flera timmar efteråt så jag ser det som en prisvärd frukost. Vi promenerade en ganska bra bit eftersom det var så fint väder och tittade bland annat på East Side Gallery. Sedan åkte vi till loppmarknaden i Mauerpark. Den var tyvärr mycket mindre än den brukar vara (vintersäsong?) men jag shoppade en fin svart, hemstickad mössa och en liten handväska i alla fall. Sedan blev det för kallt om tårna för att vara utomhus så vi åkte till Hackescher Markt igen och drack mer kaffe. Sedan åkte vi till DDR-museet vid Alexanderplatz. Billigt, lagom stort och väldigt intressant=perfekt! Det var inget vanligt tråkmuseum med milslånga texter och glasmontrar utan information i lagom mängd om typiska DDR-företeelser och dessutom en massa saker man kunde lyssna på och känna på. Dessutom hade de en ovanligt bra souvenirshop. Jag tänkte köpa en bok som bara kostade 7 Euro men lät bli. Vet inte varför för jag har läst den och vet att den är bra. Ibland är man osmart. Söndagskvällen avrundades med middag på Pizza Dach (nästan obligatoriskt för alla Berlinbesökare) och filmkväll hemma. Vi såg "Tillsammans är man mindre ensam" som givetvis inte var lika bra som boken, men väldigt fin ändå. Och jag kan inte låta bli att bli sugen på att lära mig franska. Igår gick vi upp tidigt och åkte till flygplatsen vid nio. Hannas flyg gick vid halv tolv och jag åkte till skolan för att gå på tyskan. Efter skolan var jag hemma en stund, tog en powernap, åt middag och bytte kläder. Sedan var det dags för konsert! Och det har jag ju redan skrivit hur bra den var! Nu ska några Kaiser Chiefs-skivor få flytta in i min samling tror jag. Jag vet att jag bor i electrons huvudstad och allt, men ingenting kan nog få mig att sluta lyssna på indiepoprock, hur trist det än må låta i mångas öron. Efter en fullbokad helg är det vardag igen idag. Och ganska segt. Många måsten och ingen ork, precis som vanligt.

Apati

Jag har tusen saker att fixa med men orkar ingenting. Det är onsdag och jag är trött. Det enda jag känner för är att läsa min bok eller se på film men jag måste läsa Europarätt och skriva avancerade meningar på tyska. Det är onsdag, det är mörkt och iskallt ute och om exakt en månad är jag i München. Min tid i Berlin är snart slut.

Alles gute zum Geburtstag

Min födelsedag var bra, även om den var min andra födelsedag i rad som jag inte firar hemma, och även om den inte riktigt slutade som jag hade tänkt mig. På förfesten kom nästan alla och jag fick presenter! Boken der Baader-Meinhof Komplex som jag har velat läsa ett tag nu (och jag fattade inte ens hinten när Jasper tidigare i veckan frågade mig om jag hade läst boken), en fin emaljskylt med den rätt så kända bilden av en kvinna som säger "We can do it!" (mina vänner känner mig bättre än jag trodde), en flaska äppel-päronsprit och en liten Milou-hund direkt influgen från Belgien. Hurra! Vid halv ett var det dags att börja röra sig mot Tramen och tanken var att vi skulle gå till Weekend Club som ligger högt upp i ett hus på Alexanderplatz. Tyvärr kom vi inte så långt eftersom en av de som var med (ingen av oss Erasmusstudenter, utan en besökare från Belgien) blev väldigt, väldigt full och var halvt medvetslös. Här snackar vi alltså en sådan fylla så att vi andra som var med övervägde att ringa ambulans (vi var tvungna att bära in killen på tågstationen så att vi inte skulle vara ute i kylan). Som tur var tyckte Jasper att det var onödigt och det visade sig efter ett tag att det inte behövdes. Men ändå. Jag var chockad. Och höll på att frysa ihjäl. Mycket underliga saker hände på stationen under de cirka 2 timmar vi var där, vi träffade bland annat en dansk, två killar från Kalifornien, en vakt som undrade vad f*n vi sysslade med egentligen och en gubbe som blev helt tokig när han missade sitt tåg. En minst sagt spännande kväll. Jag var hemma vid 3. Och känner mig såhär i efterhand, med risk för att låta väldigt okänslig och dryg, lite snuvad på min födelsedagsfest. Sedan kanske man kan tycka att jag hänger ut en person här, men risken att denne person skulle läsa den här bloggen är nog tämligen liten.

I fredags hade vi bestämt oss för att vara lite finkulturella och gå på museum, något som jag har varit väldigt dålig på här i Berlin. Men så vill jag vara någorlunda intresserad av ett museum om jag ska besöka det, och inte gå dit bara för sakens skull. Vid tre möttes vi och åkte till "Jüdisches Museum", judiska museet. Det var stort. Väldigt stort. Men det kostade bara 3,50 Euro om man ville se både den permanenta utställningen och specialutställningen och det var ju väldigt plånboksvänligt! Vi var där i ungefär tre och en halv timme men det räckte inte. Så mycket fanns det att titta på och läsa om! Väldigt intressant var det så jag måste gå tillbaka någon gång och beta av resten. Efter museet var vi hungriga som aldrig förr så vi tog oss till Pizza Dach där det var fullt och gick då vidare till La Paz, en annan väldigt bra restaurang. Jag åt en svingod tortilla med grönsaker, ost och guacamole. Sen höll jag på att somna så medan resten åkte hem till Jasper för att se på film åkte jag hem och sov. Jag ville nämligen vara fit för lördagen när vi skulle vara om möjligt ännu mer finkulturella.

I lördags möttes vi klockan 10 och tog tåget till Potsdam. Det är en liten stad som ligger i Brandenburg (en annan delstat alltså) en timmes resväg från där jag bor. Tågresan var ganska mysig, jag halvslumrade med musik i öronen nästan hela vägen. Väl framme i Potsdam tänkte vi först göra en turistig grej och ta en 2,5 timmes bussfärd runt till slotten och i staden men det kostade 18 Euro så det gick bort. Vi tog en kaffe-to-go på tågstationen och hoppade på en vanlig buss till slottet Sanssouci istället. Det var fint! Särskilt eftersom det fortfarande är ganska mycket snö här. Det är nog som allra finast på sommaren men eftersom jag inte är här då tycker jag att snö ändå är bättre än gråbrunt slask. Vi tog en ganska lång promenad och tittade även på "Neues Palais", det nya palatset. Sedan promenerade vi in mot stan och åt lunch innan vi gick längs med shoppinggatan. Vi fikade på ett café där jag åt en väldigt god Apfelstrudel och Jasper och Simon köpte stjärtlappar på Intersport. Något som är lite roligt här i Tyskland är att vanliga pulkor och snowracers inte verkar existera alls. Jag har sett en unge på ett tefat (han höll för övrigt på att köra omkull Malin men hon hann hoppa undan med ungefär en millimeters marginal) och på Intersport såg vi något som var en korsning mellan pulka och snowracer men annars har alla här traditionella kälkar i trä. Alltså sådana som man hade "förr i tiden". Väldigt fina är dom! Såg en hel liten dagisgrupp imorse som kom dragandes på sina kälkar. Vid halv sex tog vi tåget hemåt och sågs igen klockan nio för att dricka lite cocktails. Vi gick till två olika ställen, varav det ena var en restaurang där personalen blev sur när vi bara ville dricka och inte äta (detta trots att de hade en "cocktailbar"-skylt utanför) och det andra var en väldigt mysig bar med en inredning som bestod av soffor och fåtöljer från diverse loppmarknader. Var hemma vid halv tre.

Igår hade jag en slapp söndag hemma och gjorde lite läxor, pluggade lite, sökte lägenheter och rum i München, läste i min bok (den är snart slut och jag önskar att den fortsatte i all oändlighet) och tittade på film. Precis som en söndag ska vara. Idag har jag varit i skolan innan lektionen för att fixa med en presentation jag och Malin ska ha om två veckor, haft tysklektion, gått till apoteket (det är asbilligt med huvudvärkstabletter här!) och handlat mat. Precis så tråkig som en måndag ska vara antar jag. Men den här veckan kommer sluta bra, på fredag kommer nämligen min bästa vän Hanna hit! En helg full med sightseeing, shopping och lite fest tror jag det blir!

Up to date 4

Här kommer den sista uppdateringen om jullovet (och lite vad som hänt den här veckan också).

Torsdagen den 1:a januari: Hej 2009! Året då jag ska bli nyttigare, snyggare, miljövänligare och framförallt snällare. Tror det sista kommer bli svårast, heh. Tänkte också försöka komma fram till vad jag vill göra med mitt liv efter att praktiken är slut. Det blir nog svårast av allt faktiskt. Var ska jag bo? Vad ska jag göra? Vad vill jag bli? Ingen aning. Hur som helst, på nyårsdagen vaknade vi ungefär 12.40 tror jag, lagom pigga och fräscha. Åt frukost, slöade, åt lunch, slöade, lagade middag och åt middag. Precis som en nyårsdag ska vara.


Fredagen den 2:a januari: Johan åkte in till stan i jakt på födelsedagspresenter till mig medan jag var hemma och bakade kladdkaka till kvällens middagsbjudning (väldigt gammaldags ord) och gjorde lite tyskaläxa. Sedan tog jag en sväng förbi Huddinge C för inköp av vin och frysta hallon innan jag åkte in till stan och träffade en stressad Johan. Vi åt middag hos Linda och Stefan, väldigt lyxigt att bli bjuden på middag tycker jag! Middagen blev sedan en spelkväll med mycket vin, whiskey och absinth för 3 av 4 i sällskapet. Vi spelade bland annat The Amazing Labyrinth som jag inte har spelat sedan fritids, sjukt underskattat spel! Och ganska klurigt även om åldersgränsen är 8 år. Eller var det vi som var dumma? Väldigt mysig kväll hur som helst!

Lördagen den 3:e januari: Den här dagen blev min födelsedag eftersom jag är i Berlin idag när jag egentligen fyller år. Johan bakade tårta åt mig och jag fick en massa fina paket. Har fått mycket böcker i julklapp/födelsedagspresent vilket jag inte har önskat mig på flera år. Men nu ska här läsas!

Söndagen den 4:e januari: Dags att lämna Sverige för den här gången och åka tillbaka till Berlin! Vart tog mitt jullov vägen? Jag reste från Stockholm med blandade känslor, jag saknade Berlin samtidigt som jag hade kunnat stanna kvar hemma minst ett par veckor till. Knepigt. Vi packade och fixade hela förmiddagen, sen åt vi lunch och vid halv fyra skjutsade mamma Johan och mig till stan så att han kunde ta sitt tåg till Karlshamn och jag min flygbuss till Skavsta. Flygbussen gick 20 minuter för tidigt (men jag hann med den för jag var tidig som tur var!), var iskall så att alla satt fullt påklädda med mössa/halsduk/vantar hela resan och dessutom bestod 90% av passagerarna av tyskar. Väl framme på Skavsta fick jag stå i en lång incheckningskö, sedan satt jag och drack kaffe och skrev rent min tyskaläxa innan planet skulle gå. Boardingproceduren kan ha varit det osmidigaste någonsin. De ropade ut att alla skulle gå till gaten så det bildades en lång kö, sedan hände ingenting på en kvart ungefär och sedan skulle två tjejer gå runt i kön och kolla allas pass och boardingkort, istället för att bara släppa igenom alla så att vi kunde gå ombord på planet. Är inte så himla pepp på att flyga med RyanAir igen. Det enda som är bra är priserna och punktligheten. Landade i alla fall på Schönefeld före utsatt tid och tog S-bahn+S-bahn+tram hem till mitt wohnheim. Det var kallt och snö och lite kämpigt att dra min stora resväska i snömodden men hem kom jag till slut!

Måndagen den 5:e januari: Första skoldagen efter lovet. Jag sov knappt något natten mellan söndag och måndag men pallrade mig ändå iväg till wohnheimkontoret för att betala min hyra. Sedan var det dags för tyskalektion. Jag var alldeles för trött för att kunna fokusera ordentligt och svarade fel på i princip alla frågor jag fick...bra där. Efter lektionen åkte jag med Malin, Simon och Jasper till Savignyplatz som jag velat åka till ända sedan mina föräldrar+bror var där och berättade hur fint det var. Och det är ett jättemysigt område, det känns lite som om man har kommit till en småstad någonstans, med fina hus och julbelysningar överallt. Vi åt, och drack varm choklad på en liten restaurang innan vi promenerade mot Kurfürstendamm. Det var riktigt kallt så efter en stund gav vi upp och tog tunnelbanan hemåt för att tina upp.

Tisdagen den 6:e januari: Lektion som vanligt. Här i Tyskland firar de inte trettondag jul. Eller så gör de det fast det inte är en röd dag. Efter lektionen åt vi lunch i skolan och jag gick sedan till banken för att äntligen fixa ett tyskt bankkonto. Kan ju vara bra att ha eftersom det inte går att betala med mitt "konstiga" svenska bankkort någonstans här. Vid sextiden skulle jag och Malin åka till Potsdamer Platz för att gå på bio med Nathalie och Marta men eftersom det verkar komma som en chock för Berlin att det är snö och kallt i januari så var S-bahn försenad. Vi hann ändå men fick springa hela tiden mellan tåg och till bion. Vi såg en amerikansk romcom, dubbad till tyska, med Reese Witherspoon och Vince Vaughn. Ni hör ju hur bra det låter? Den var riktigt fånig och intetsägande faktiskt. Kanske hade varit aningen bättre på originalspråket men jag är inte helt övertygad. Det var i alla fall kul att träffa de andra igen! Efter bion åkte jag och Malin till Warschauer Strasse för att möta Jasper. Vi gick till Pizza Dach och åt och efter en stund dök även Simon och hans nyanlända kompis från Belgien upp. Vi gick vidare till ett annat ställe och drack varsin cocktail innan vi tog näst sista S-bahn hem.

Onsdagen den 7:e januari: Igår var en ganska händelselös dag. Vi hade föreläsning 12-15 som bestod av två redovisningar. Sedan åkte alla hem till sig. Slut på dagen. Jag skrev mail, bloggade och läste i min bok som jag fick i julklapp. "Tillsammans är man mindre ensam" heter den och är skriven av Anna Gavalda. Jag önskade mig den eftersom jag ville läsa boken innan jag såg filmen. Och det är helt klart en av de bästa böckerna jag läst! tror dock att den skulle vara ännu bättre på sitt originalspråk så om man kan franska bör man nog välja det alternativet. Jag trodde jag hade läst jättemycket men igår såg jag att jag har halva kvar, dagens glädjeämne!

Torsdagen den 8:e januari: Idag fyller jag år! Och det är fint väder. Och jag ska ha förfest ikväll och sedan ut på en klubb någonstans. Inte illa tycker jag!


Tidigare inlägg
RSS 2.0