Fröken Fräulein

Idag hade jag tänkt gå igenom alla semesterbilder och fixa ett snyggt inlägg här men jag är så vansinnigt förkyld att jag inte orkar. Kanske en dålig ursäkt men mitt huvud känns som vadd och näsan är helt täppt. Känns rätt ovärt att bli förkyld direkt efter semestern men jag överväger ändå att stanna hemma imorgon för att bli friskare och låta bli att smitta alla mina kollegor. Nu ska jag dricka en kopp ingefärste med honung, knapra halstabletter och missbruka nässpray lite till. Semesterbilderna kommer i nästa inlägg!

Jag vaknade naturligtvis inte upp pigg och frisk idag utan jättetrött och snorig. Har varit i bibblan en stund men allting går sååå segt och jag känner mig hängig så nu är jag hemma. Jag blir så arg på att jag är sjuk igen, och särskilt den här veckan när jag har så vansinnigt mycket att göra! Nu kommer allt gå mycket långsammare och det blir stressigt i slutet. Vaför vill mitt immunförsvar inte samarbeta med mig?

Precis när ögoninflammationen försvunnit så blir jag istället snorig och täppt. Mitt huvud känns som om det är fyllt med vadd idag. Har dessutom haft ett irriterande kliande i halsen hela dagen, som om ett ludd fastnat någonstans eller nåt. Förhoppningsvis blir jag inte sjuk igen utan vaknar frisk och pigg imorgon. Vi håller tummarna för det! För att liva upp tillvaron lite äter jag en middag bestående av ugnsrostade rotfrukter med fetaost och avocado till. Det är precis lika gott som det låter. Om jag bara fick äta en enda sak i resten av mitt liv är det väldigt troligt att jag skulle välja ugnsrostade rotfrukter, så gott är det. Särskilt palsternacka. Nummer två på listan skulle vara avocado tror jag.

Jag var på vårdcentralen idag. Om man är student på Växjö universitet kan man gå till en alldeles egen del av vårdcentralen som heter Campushälsan och få lite VIP-känsla. Vet inte hur VIP jag kände mig när jag var där dock, men sjuksköterskan var trevlig. Detta trots att hon stoppade ner en bomullspinne i halsen på mig och tog prover. Jag har inte halsfluss i alla fall. Men ögoninflammation det har jag. Det får man dock ingen behandling mot förrän man själv har behandlat det i ungefär fem dagar ( vilket innebär att tvätta ögonen med vatten var tredje timme) så nu får jag gå runt hela helgen och se ut som en knarkare med rödsprängda ögon. Snyggt. Tur att det är insidan som räknas! Nu ska jag testa en ny te-sort och fortsätta titta på Harry Potter.



Det har gått åt vansinnigt mycket te nu när jag har varit förkyld och jag tröttnar snabbt på
sorterna så nu börjar det bli trångt i köksskåpet!

Så var det måndag igen, och för att göra denna dag om möjligt ännu tristare så är jag fortfarande sjuk. Eller nästan sjukare faktiskt för nu har jag inte bara ont i halsen och vadd i huvudet utan hosta också. Jag bara väntar på att jag ska bli snorig också utöver detta. Eftersom jag är student kan jag inte heller ligga i sängen och dricka te och ha Harry Potter-maraton, vilket man normalt sett gör när man är sjuk, utan jag måste läsa tysk bok och plugga grammatik. Hurra! Har dessutom redan tröttnat på samtliga av mina fem te-sorter och godiset är slut. En bedrövlig måndag är det. Men jag kanske återkommer senare under dagen med en liten rapport om veckan som gått, för den har varit allt annat än bedrövlig!

Idag var dagen då jag skulle få jättemycket gjort på uppsatsen. Kanske skriva flera sidor. Sen läste jag mailet från min handledare och öppnade dokumentet med hennes kommentarer på det jag skrivit hittills. Sen fick jag inget gjort alls för jag kände mig så värdelös och dålig på allt vad skrivande heter. Kanske är jag känslig. Kanske borde jag istället bli aggressiv och skriva så tangenterna glöder. Men när det känns som att inte ett enda ord i min uppsats är något att ha så känns allt så hopplöst. Jag förstår att en handledare måste ge kritik, för det är ju lite av poängen med att handleda, men man tycker ju att lite positiv feedback och peppning skulle kunna hjälpa alla stackars uppsatsskrivare som håller på att bli tokiga över metodval och vetenskapliga formuleringar. Men jag kan inte ta till mig någonting när all kritik är negativ, när handledaren använder ord hon förmodligen knappt förstår själv och dessutom kryddar det hela med lite smileys här och var. Jag skiter väl fullständigt i att hon försöker muntra upp stämningen med några glada gubbar när det känns som att det enda som kvarstår att göra med uppsatsen är att trycka ctrl+a+delete.

I Tyskland bor var och varannan människa i WG, kollektivt boende. Jag gjorde också det under mina månader där. I Sverige är det inte lika vanligt. Jag vet inte varför. Kanske är tyskar mer toleranta mot andra människor och deras vanor och ovanor. Kanske är svenskar bara fega. Men i Sverige finns i alla fall möjligheten att bo i dublett-lägenhet om man är student. Alltså en lägenhet med två rum och gemensamt kök och badrum. Det är säkert en jättefin lösning om man gillar den man bor med och om man kommer överens om städning och annat praktiskt. Annars är det ett helvete. Det vet jag för Johan bor precis så. Och just nu är vi två par som bor i den här lägenheten. Vilket ju hade funkat om vi alla hade haft samma uppfattning om vad allmänt vett är. Men tyvärr så vet inte tjejen som bor i det andra rummet

- att man bör tömma kylskåpet på varor som kan surna/ruttna/mögla innan man reser bort i två månader
- att man kanske också bör diska upp efter sig innan man reser bort i två månader
- att en soppåse inte knyter ihop sig själv. Nu fyller hon och hennes pojkvän soppåsen tills saker börjar ramla ur, alternativt att jag eller Johan byter soppåse
- att soppåsen som ligger vid dörren inte går ut med sig själv
- att om man lägger en plastpåse bredvid sophinken i badrummet så sätter den inte i sig själv i hinken
- att man inte lånar saker från de andra som bor i lägenheten utan att fråga först
- vad normal samtalston är. Inte hennes pojkvän heller och han har dessutom ett nästan sjukligt behov av att höra sin egen röst precis hela tiden.
- att det inte är så bra att vrida termometer-grejen i kylskåpet till max så att maten fryser och förstörs
- att den där saken som står bredvid toaletten är en toaborste, en väldigt praktisk uppfinning
- att ett badrum bör städas kanske en gång i veckan, ett kök förmodligen lika ofta
- att bord, bänkytor och spis i köket kan torkas av efter att man har lagat/ätit mat så det inte är kladd överallt
- att det finns något som heter källsortering
- att man kanske inte bör klaga på att balkongdörren står öppen så att det kommer in insekter, om man själv inte ens kan tänka så långt att man gör ovanstående

Som tur är åker jag tillbaka till Stockholm på onsdag. Annars hade risken varit stor att jag hade blivit galen och strypt någon. Eller mig själv.

Uppdatering: Nu har någon slängt en sprayflaska med raklödder i sophinken i badrummet. Alltså, en flaska i metall som klassas som tryckbehållare. Jag blir knäpp.

På torsdag är det Kristi Himmelfärd. Då är man ledig. Jag vill minnas att man även är ledig på fredagen i Sverige eftersom det är en så kallad klämdag. Det är man inte i Tyskland, eller i alla fall inte på min praktikplats. Surt.

Vi har en liten kris här i lägenheten just nu. För ett par timmar sedan blev det myrornas krig på min tv. Och på Veras så det är inte tv:n som har gått sönder utan något annat som krånglar. Och om en kvart börjar vår torsdagsunderhållning, Top Model. Vad ska vi göra nu?!

Update: Precis klockan 20.15 började tv:n fungera igen. Torsdagskvällen är räddad!

Just det ja. Grannen under mig har fest inatt igen. Med helt fruktansvärd musik och små blonda tjejer i höga klackar som trippar omkring. Lovely. Och Tufvanängen ser ut som en soptipp. Så sjukt äckligt. Jag är inte helt hundra på att jag kommer sakna Växjö sådär jättemycket när jag flyttar härifrån.

Grilloset ligger som en tät dimma över Tufvanängen där människor iförda overaller i alla regnbågens färger intar alkohol i alldeles för stora mängder. För att sedan dricka ännu mer alkohol och ramla runt i leran på den i Växjö så (ö)kända grisfesten. Det perfekta helgnöjet för en student. Eller? Jag känner mig som värsta bitterfittan som klankar ner på alla så kallade roliga aktiviteter man bör sysselsätta sig med som universitetsstudent. Men jag ser inte riktigt nöjet med att springa omkring i en rosa/lila/orange overall, full som en kastrull. Jag kanske inte uppfyller kraven på vad en typisk student bör roa sig med eftersom jag hellre dricker vin i trevligt sällskap än beställer rosa cocktails i drinkbaren på Sivans, och hellre fuldansar till gamla indiehits än skakar rumpan till de senaste r'n'b-hitsen på dansgolvet. Jag må verka bitter och gnällig, men min definition av roligt är inte att jag ligga och kravla i en lerpöl klockan ett i natt med ett gäng overallklädda vänner. Och ja, jag är glad att man inte har någon overall när man läser vid institutionen för samhällsvetenskap.  

Förra veckan fick jag en gratistidning, Studentliv, i brevlådan. I den har man frågat fem studenter vad de gör för miljön. Fyra av fem svarar saker som "jag källsorterar, jag promenerar eller cyklar istället för att köra bil, jag stänger av apparater och drar ur sladden när de inte används". Den sista tillfrågade studenten svarar

Jag gör faktiskt ingenting för miljön. Jag hinner inte sortera och sådant. Visst kan man väl göra något, men det är inget jag tänker på dagligen.

Nähä. Kul, hörru. Vad är det för jävla svar? Att man inte hinner sortera? Hur tidskrävande är det att lägga kartong, glas och metall i en annan behållare än soppåsen? Hur ansträngande är det? Ibland är människor så dumma att jag blir mörkrädd. Jag är glad att jag ska flytta till källsorteringens, ekomatens och miljötänkets förlovade land snart.

Någon mindre intelligent granne i mitt hus har fått för sig att börja leka gör-det-själv-snickare såhär på söndagkvällen. Klockan är snart tjugo över tio och människan spikar och borrar för fullt. Jag har inte planerat att gå och lägga mig eller så än på ett tag, men vad fan tänker man med?! Ursäkta språket, men ibland häpnar jag över människors inkompetens.