Berlin

Idag är det exakt år sedan jag klev på flygplanet till Berlin, staden som skulle vara mitt hem i drygt fyra månader framöver. Jag hade varit där två gånger tidigare och var redan smått förälskad i staden men jag kunde inte föreställa mig att det skulle finnas så mycket mer att upptäcka och älska. Jag har ännu inte bott i Berlin så pass länge att jag har börjat se dess baksidor, än så länge är min föreställning om den tyska huvudstaden kantad av något slags rosa skimmer. Däremot har jag upplevt vardagen där med allt vad det innebär och den är betydligt mer spännande än den i Sverige. Fast det har gått mer än ett halvår sedan jag flyttade söderut i Tyskland och sedan hem till Sverige så går det inte en dag utan att jag längtar tillbaka. Jag är helt övertygad om att jag ska tillbaka också, och att jag ska det snart. Jag kan inte gå runt med den här rastlösheten i kroppen utan att göra något åt det för då blir jag galen förr eller senare. Kanske finns det andra städer i världen som skulle ta mig med storm. Kanske Amsterdam, kanske Paris, kanske London, kanske New York. Men Berlin kommer alltid vara något speciellt. Och nej, jag ska inte åka dit som ännu en kreativ skandinavisk modebloggande cool stadsunge med journalistambitioner. Och inte heller som Erasmusstudent och bo i deprimerande Lichtenberg och gå på krystade fester för utländska studenter för det blir ingen människa lyckligare av. Jag ska bara åka dit och, inte vet jag, leva livet och ha roligt. Och upptäcka, upptäcka, upptäcka.

Ett litet boktips

Om ni vill läsa en bok som är sådär måttligt intressant i början men som snart griper tag i er så att ni släcker lampan alldeles för sent på kvällarna och blir väldigt osociala i största allmänhet så ska ni köpa, eller låna, "Fördjupade studier i katastroffysik" av Marisha Pessl. Det engelska originalet heter "Special topics in calamity physics". Det är lätt en av de bästa böcker jag har läst. Jag önskade mig den i julklapp förra året efter att ha läst en recension någonstasns och fastnat för den udda titeln men jag tog mig inte tid att läsa den förrän i somras. Kanske att den är aningens mer intressant om man är tjej, men jag tror inte det spelar någon roll. Den är nog lika fängslande oavsett. Och språket är också helt fantastiskt, även i översatt version.


Måndag igen

Vart tar veckorna vägen egentligen? Och vart tar min tid vägen? Det är en hel vecka sedan jag skrev sist och min blogg hör väl därför inte till de mest spännande. I veckan som gått har jag roat mig med att ha presentation/seminarium som gick okej, trots att vår lärare hade glömt bort oss. Jag har pluggat grammatik och sedanngått på grammatikföreläsning där jag var helt tom i huvudet och svarade fel på det mesta. Jaja. I torsdags tvättade jag och fixade hemma och avrundade dagen med en fika på Tufvan. På fredagen slöade jag bort i princip hela dagen. Började med att logga in på min internetbank och upptäcka att jag fått in en lön på kontot som rimligtvis inte borde vara min eftersom jag inte jobbat på hela sommaren. Såg en massa telefonsamtal till banken och diverse strul framför mig tills jag hämtade posten och hittade ett lönebesked! Tydligen hade jag lite semesterersättning och annat kul som betalades ut nu i september eftersom min anställning tog slut i början av månaden. Jag gick inte till biblioteket förrän vid halv tre och då bara för att fika med Vera i två timmar. Väldigt produktiv dag som jag avslutade med ännu mer fika, film gånger två och chips hos Vera.

Lördagen var helt klart veckans höjdpunkt. Trots grått och kallt väder var jag+Vera+belgare+fransman hurtiga nog att cykla iväg vid halv tolv för att göra en second hand-raid. Jag hittade ett par svarta, nästan fulsnygga, höst/vinterstövlar för 70 kr på Kupan. Först hittade jag ett par röda men de var givetvis 38:or och precis för små så de fick Vera köpa. Jag hatar att ha storlek 39. Det är alltid storleken som tar slut först och second hand-skor är alltid 37:or eller 38:or. Om mina fötter hade varit lite mindre hade jag haft både ett par svarta Doc Martens och ett par knallröda vinterstövlar nu. Och kanske också ett par mörkblå tantskor som jag provade på second hand-affär nummer två, Erikshjälpen. I storlek 38. Det var egentligen det enda intressanta jag hittade där. Vi drog in till stan istället och jag köpte en väldigt söt t-shirt och lyckades även spendera drygt 400 kr på hårspännen, strumpbyxor och annat nödvändigt på HM. Bra där. Sen fikade vi på ett café som var varmt som en bastu och inrett i American country-style eller vad det heter. Inte min grej. Dessutom var det dyrt och man blev illamående för att deras kakor var söta som godis så vi kanske inte går dit igen. På kvällen var vi en sväng hos Ellie som hade förfest men gick hem när det var dags för övriga festdeltagare att gå till Sivans.

Igår tvingade jag mig upp ur sängen och gick till biblioteket för att plugga lite grammatik. Verkligen vad jag helst av allt gör en söndag! NOT. Gav upp efter ett par timmar när jag inte kunde koncentrera mig längre på grund av hånglande par, tjattrande designstudenter och en utbytesstudent som ringde långa och högljudda samtal på något mystiskt språk. Ja och sen var det Top Model och te hos Vera och sedan var helgen slut. Idag pluggar jag och packar upp de sista flyttkartongerna samtidigt. Simultankapacitet när den är som bäst!

Tell me why I don't like mondays

Så var det måndag. Igen. Hur kan helgerna gå så fort när veckorna går så långsamt? Helgen har dock varit väldigt fin och innehållsrik. Den har bjudit på besök från huvudstaden, pojkvänsbesök, en förfest med den perfekta blandningen av människor, en utekväll som gjorde att jag för alltid vill stanna i Växjös studentbubbla, en lång och slö picknick i solen, en spelkväll som blev en filmkväll, popcorn i mängder, sovmorgon, promenad in till stan, pizza i solen, kaffe i solen, alldeles för mycket fetaostsallad (fast fetaost räknas ju som grönsak, eller hur?) och slutligen en slö söndagkväll med top model. Och idag är jag tvungen att tänka på allt det där som jag har låtit bli att tänka på under helgen. Min presentation om det moderna Tyskland som ska hållas imorgon, grammatikläxan, alla kluddriga anteckningar som borde renskrivas för att bli begripliga. Och så den nya, fina uppsatsen som jag ska börja med eftersom den gamla känns helt omöjlig att ens titta åt. Återstår att se om det går bättre att skriva en uppsats på tyska. Att ta examen ska vara rätt smart har jag hört.

Too cool for school

Nu har jag börjat komma in i det här med att plugga, på riktigt. Det här med skolstart passar dessutom en planerings- och ordningsnörd som mig. Jag fullkomligen älskar allt vad pärmar, mappar, register, kalendrar, scheman och pennskrin heter. Synd bara att jag tydligen har blivit en slarvmaja under sommaren och glömt både pärmen med skolpapper och min laddare till mobilen hemma i Huddinge. Som tur är har jag en mamma som är snabb på att skicka saker i vadderade kuvert på posten. Alla andra saker jag glömt, som de blommiga kinaskorna och glanssprayen till håret, får jag leva utan tills vidare.
De senaste veckorna har jag tillbringat i det kära gamla universitetsbiblioteket som jag känner en sådan hatkärlek för. Jag har absolut inte saknat det, men samtidigt har jag suttit där en så stor del av min tid som Växjöstudent att jag förmodligen aldrig kommer glömma alla timmar av uppsatsskrivning i källaren eller försök att memorera omöjliga tyska grammatikregler i ett av grupprummen. För att inte tala om alla de litrar kaffe jag måste ha druckit under åren, eller pengarna jag lagt på att kopiera ur böcker.
Hur som helst, jag tänkte lägga upp före- och efterbilder på mitt hår, som jag för övrigt också känner en hatkärlek för. Det är tjockt och mjukt och fint och just därför är det helt omöjligt att göra någonting med för inte all hårspray i världen räcker till för att hålla lockar, flätor eller uppsättningar på plats. Och nu är det ju dessutom klippt i en frisyr som jag är allt annat än nöjd med. Jaja. Upp till bildbevis.

  Före klippning. Såhär långt hår hade jag senast när jag var 17 år. Lägg märke till den utväxta luggen och min tråkiga naturliga hårfärg.


  Efter klippning och färgning. Min älskade lugg är tillbaka! Färgen blev som vanligt mer svart än mörkbrun. Jag har håret uppsatt eftersom det inte ser klokt ut annars. Idag är jag klädd som en duktig skolflicka i blus och kofta. Har tyvärr inte varit lika duktig och ordentligt som jag ser ut...

  Såhär ser jag ut från sidan. Kanske att jag lägger ut en bild på håret när det är utsläppt om jag lyckas få till en frisyr så att jag inte ser ut som en hårdrockare från 80-talet.

RSS 2.0