Lite på kanelen

Jag är inte direkt känd för att vara pryd. Snarare tvärtom. Men när vår 80-årige lärare i grammatik och ordbildning säger saker som "rida, det är nog något man bör vänta med tills man är gift" då rodnar till och med jag. Jag blir förlägen bara när jag skriver det här. Jag ber om ursäkt ifall det är jag som är överdrivet perverterad men när hela klassen börjar fnittra generat exakt samtidigt så är det nog inte bara mina tankar som går i konstiga banor.
Apropå rubriken: Jag gjorde en så klassiskt klantig grej imorse. I mitt yrvakna tillstånd tog jag fel kryddburk när jag skulle pudra kanel över gröten. Jag är inte helt övertygad om att havregrynsgröt, äpple och cayennepeppar är en bra smakkombination. Jag hade inte för avsikt att testa heller så gröten fick slinka ner i soporna och jag fick koka en ny omgång. Hoppas att någon fick sitt dagliga skratt nu när jag har erkänt mitt tilltag. Snart är det dags att plugga igen, något som jag är mer än utled på vid det här laget. Ge mig sommarlov!
En sak till! Jag är inte sponsrad eller så men jag vill ändå göra lite reklam för finfina p3.
En av många anledningar till varför man ska lyssna på p3: Det är förmodligen den enda radiokanalen där de kan få infallet att spela en härlig gammal popdänga som Not forever med Popsicle mitt på blanka måndagen.

Kommentarer
Postat av: Hanna

Det där med cayennepepparn påminner mig om en vandringssägen i min släkt. Min namne, mammas farmor skulle bjuda mamma, mormor och morfar på risgrynsgröt. Hon tänkte spara lite tid och lägga kanel på gröten innan hon serverade den. Tanten såg lite dåligt och hällde på curry istället...

2007-05-22 @ 11:39:41
URL: http://juldagsbarn.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0